| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BIRFILA bi3r~fi2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se d. o.); -ARE (se d. o.).
(numera knappast br.) spela (fiol) ss. en birfilare. (Hermes är stundom) Speelman och bjrfidlar på sin Gjga. Spegel Guds verk 169 (1685). Vid ingången till amfitheatern står en norsk spelman med sin qvinna, hvilken birfilar och tyckes uppbjuda samtlige Norrbaggarne till dans. J. Wallenberg 69 (1769). Meurman (1846).
Spalt B 2732 band 4, 1911