Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BIVISTA bi3~vis2ta, stundom 040, i Sveal. stundom äfv. 032 (bi`vista Weste; bivi´ssta Almqvist; jfr Kock Akc. 2: 59, 227 (1884)), v. -ade; förr äfv. BIVISTAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -AN (†, HSH 31: 59 (1661), Stadg. ang. landtmil. 4: 1123 (1698) m. fl.), -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749; under abwartung)), -NING (†, Växiö domk. akt. 1670, nr 173); -ARE (föga br., E. Lencqvist (1779) i Fin. kyrkoh. samf. prot. 5: 164, Atterbom Minnest. 1: 19 (1847), Hahnsson (1884)); jfr BIVIST.
Ordformer
(-wäst- E. Smepust (c. 1715) i Karol. krig. dagb. 3: 165)
Etymologi
[af BI-, prefix1 1, o. VISTA(S), sannol. under inflytande af t. beiwohnen, kanske äfv. mnt. biwesen]
— jfr BEVISTA.
I. BIVISTA.
1) (numera i sht i högtidlig stil) närvara vid l. i l. på, öfvervara, vara tillstädes vid, vara med om; deltaga i; jfr II 1 samt BEVISTA I 1; numera företrädesvis med afs. på högtidliga akter o. ceremonier. Störste deelen af dem, som denne konungens rådslag .. hafve bivistat. A. Oxenstierna 1: 247 (c. 1634). Om han skall bijwista uthskrifningen j Christianstadz lähn, så lär thet löpa något långt uth, innan han på desse ohrter hinner den förrätta. G. H. Taubenfelt (1659) i Hist. tidskr. f. Skån. 1: 248. Icke heller skal någon annan .. tillåteligit wara, theras (dvs. de utländska sändebudens) Gudztienst at bijwista och besöka. Kyrkol. 1: 4 (1686). Hwars döde Lekamen .. wid Förnähmt Folckz biwistan blef införd i sin Graf och Hwijlorum. Brobergen 140 (1692, 1708). Sex Riksdagar har han bivistat. Dalin Vitt. I. 3: 173 (1744). (Lagmännens) giöromål var förnemligast att skipa Lag och Rätt, bivista de stora Upsala tingen (osv.). Stiernman Præs. i VetA 1758, s. 6. Borgarne ifrån Umeå bivista mera denna (dvs. Åsele) Marknad, än Hernösands-boerna. Tuneld Geogr. 4: 108 (1773). Ej må någor, som icke Ledamot är, bivista (Sv.) Academiens enskildta sammankomster. 1 SAH 1: 31 (1786, 1801). Bivista dessa föreläsningar. O. C. Wåhlin (1802) hos Schück Progr. v. Prof. Hammers install. s. 7. Ett gästabud skall hafva blifvit hållet om bord hos Nils Sture .. och äfven blifvit bivistadt af Hertig Carl. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 80 (1830). Ett par .. vetenskapsmän, som bivistat kröningen. Berzelius Själfbiogr. ant. 112 (c. 1845). Vid nio års ålder infördes han (dvs. G. II A.) redan i det offentliga lifvet. Från den tiden bivistade han öfverläggningarna i rådet. M. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 22 (1878). De voro världens barn, som roade sig, spelade kort och bivistade danstillställningar. Söderhjelm Brofeldt Väkta 33 (1894). (†) Her Matthias Soop haffver allenast een domb underskriffvitt och bijvistat. RP 6: 72 (1636). Om någott (dvs. någon) aff Krigzrådett skall bijvista arbetett på befestningarna. Därs. 8: 56 (1640). Commissarierne som wercket (dvs. fredsunderhandlingarna) biwista. RARP 4: 38 (1647). Jag trodde at dine händer skulle lägga mine ögon igen, och at du skulle bivista min hädanfärd. Ehrenadler Tel. 709 (1723). Huruledes åtskillige af Herrar Riksens Råd .. blefvit förhindrade Riksens almänne vårdande ährender at bivista. 2 RARP 2: 367 (1723). (De) genomgingo (i minnet) sina bivistade sjöäfventyr. Carlén Rosen 51 (1842). — särsk.
a) (†) med obj. som betecknar fältslag, fälttåg o. d.; jfr BEVISTA I 1 b. Uthi dette Calmare tåg .. hafver denne unge herre (dvs. G. II A.) .. alle merkelige förehafvande och bedrifter bijvistat. A. Oxenstierna 1: 249 (c. 1650). Att I så lyckeligen .. desse .. expeditioner bijwistat hafwen. Carl XI (1686) i Hist. handl. XVIII. 2: 17. (Konung Filip) biwistade sielf fältslaget: war fremst i spetsen. Isogæus Segerskiöld 67 (c. 1700). Josephus .. Bivistade Jerusalems belägring. Tessin Bref 2: 20 (1754). Så slutades ett fälttåg, hvars like Grefve Hård bad Gud bevara sig och sina barn att någonsin bivista. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 2: 82 (1831). Dalin (1850).
b) (†) ss. ledamot deltaga l. tjänstgöra i (ett kollegium, ett utskott m. m.). The .. godha Herrar, som nu Regeringen bivista. Oxenst. brefv. 10: 143 (1639); jfr c. Detta Utskåttet (för val af riksråd), som ingen, den sielf under walet komma kan, får biwista. RF 1719, § 12. Bivistar han (dvs. lagmannen) Commissioner, som ej egenteligen höra til hans sysla; får han betalning therföre. Nehrman Pr. civ. 89 (1751). Angående Rådsdomstolen stadgar Gotlands stadslag, att tolf män af Rådet skulle bivista Rätten uppå rådhuset. Nordström Samh. 1: 332 (1839).
c) (†) närmande sig bet.: sköta, förrätta, utföra. Sedhen Jagh .. widh alla .. Herredager hafwer bijwistat den berömlige Chargen, för Ridderskapetz Owärdige skrifware. RARP 3: 101 (1638). Soldaterne, som arbetett bijvijsta. RP 8: 56 (1640). Den ringa tijdh som jag hafwer .. mitt ämbete bijwistat. HSH 31: 49 (1663).
d) (†) i förb. bivista vid ngt. Eders Kongl. Maij:tz eget Konungzliga biwistande wedh krigzactionerna. RARP 7: 225 (1660); jfr a. Then 15 April .. begärte Danska Ambassadeuren en conference af mig, hvilken han och samma dag erhölt, dervid bivistade ock Hr Envoyén Windt. Höpken 1: 88 (1752).
2) (†) vistas l. vara l. uppehålla sig vid l. i l. på (ett ställe), besöka; jfr BEVISTA I 2. De wåra, som publico nomine (dvs. i offentligt uppdrag) .. andra orter biwista. KOF II. 1: 11 (1650). Tå iag Ederss Högwördigheetz loflige och berömmelige huus, den 3 och 4 Februarij bijwistadhe. Växiö domk. akt. 1677, nr 47. Att hoon Torskinges kiörkia intet bijwistadhe uthan om Juel och Påsk. Därs. nr 361. (Lärjungarna) skola Lärostaden flitigt bivista ifrån läsetidens början til thes slut. Proj. t. förordn. f. trivialscholar 1760, s. B 4 b. Mot trenne år har jag .. bivistat de yppersta Academier i Europa. B. Lidner (1785) i 2 Saml. 27: 118. Detta hade dock icke synnerligen verkat på Menigheten, .. emedan hon .. mindre talrikt bivistade Forum. Kolmodin Liv. 2: 288 (1832). Bivista lärdomsskolan. C. E. Zedritz i Frey 1843, s. 379. — med prep. i l. vid. Vidh hytta och bookverck hafver jag mest dageligen bijvistadh. Oxenst. brefv. 11: 351 (1644). En Persson .., som en tijdh J Ubsala sina studier att förkoffra bijwistatt hafwer. Växiö domk. akt. 1662, nr 13.
3) (†) vara hos l. tillsammans med (ngn), umgås med (ngn); ibland närmande sig bet.: biträda l. bistå (ngn); jfr II 2 samt BEVISTA I 3 o. BIVÅNA 4. At I så myket snarere kune komma till K. M:tt .. och K. M:t .. uthi desse högtbesvärlige tiidher biviste medh rådh och dådh. Oxenst. brefv. 10: 325 (1632). The tvenne karlar, som hafva fölgt Leskhorn hijt in och honom bijvijstat. RP 8: 248 (1640). (Ridderskapet o. adeln) bedia .. af alt hierta att Gud wille .. med sin mächtige protection bijwista Kongl. Maij:t uthi all yterligare fahra. RARP 6: 183 (1657). Utaf alla, som du biwistar, utwälg en af de frommaste at med flit göra honom til wän. Hermelin Du Four C 2 a (1683).
II. BIVISTAS. (†) Dict. Hamb. (1700).
1) = I 1; jfr BEVISTA II 2. Vij ähre .. fulmechtige giordhe, att bijvistas denne fredzhandell. A. Oxenstierna 1: 52 (1612). Oansedt jagh väl veet, att min käre broder aff hiertat gerna skulle sin dotters bryllop bivistas, så … Oxenst. brefv. 3: 149 (1628). Nw hafuer jag (A. Oxenstierna) .. önskatt, att jag ähn en gong hadhe mott besökia mitt Fäderneslandh .. och där jempte min S: Konungs Jordefärdh att bijwistes. RARP 2: 144 (1634). Kongen i Ungern .. ähr .. gongen sin koos .. att bijvistes den landagen i Presburg. A. Oxenstierna 1: 215 (1634). Mödhrerna skole jämwäl tagha wara på sina Dötrar, at the Torneer, Comedier och offentlighe Skådespell icke bijwistas. Schroderus Albertinus 1: 43 (1638). En fullmächtigh af Consistorio, att biwistass then syn, som framdeles .. skie skall. Växiö domk. prot. 1654, s. 205. Samma gudeliga werk (dvs. en prästs installation) att bijwistas. Växiö domk. akt. 1664, nr 33. — särsk. i förb. bivistas hos ngt. Hos hwilket Samtaal höghbemälte Furste Grefwe Fredrijk ifrån Begynnelsen til Endan bijwistades. Schroderus Osiander III. 2: 262 (1635).
2) = I 3. Jag önsker att Gudh ville bijvistas E. K. M:tt och regera des rådh och förehaffuande. A. Oxenstierna 2: 474 (1622). Siw .. Vnderdiaker .. skulle bijwistas the siw Notarier, som författade Martyrernas Bedriffter. Schroderus Osiander 1: 174 (1635). Då migh iblandh annat till serdeles contentamente skall lända Eders Grefl. Excellence persohnligen att kunna bijvistas. Oxenst. brefv. 8: 216 (1652). Prytz Likpr. ö. Sophia Örnestierna D 4 a (1659).

 

Spalt B 2869 band 4, 1911

Webbansvarig