| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VISTAS vis3tas2, v. dep. -ades; förr äv. VISTA, v. -ade. vbalsbst. -AN (numera bl. i ssgr, i vissa trakter, bygdemålsfärgat, Murenius AV 373 (1658) osv.), -ANDE (numera bl. tillf., Schück VittA 2: 445 (i handl. fr. 1688) osv.), -ELSE (se d. o.), -NING (†, Stiernman Com. 5: 547 (1695: wistnings tid), HC11H 7: 114 (1697), Atterbom SDikt. 1: 250 (1809, 1836: vistnings-ort)); -ARE (se avledn.).
uppehålla l. befinna sig l. hålla till l. ha sitt tillhåll (ngnstans); stundom med tanke tillika på arbete l. sysselsättning o. d.; särsk. om sjuk(lig) person, i uttr. vistas uppe, vara på benen; om djur äv.: ha sitt revir; förr särsk. i uttr. vistas ifrån ngt, vara frånvarande från ngt; äv. mer l. mindre bildl. (förr särsk. i fråga om läge l. tillstånd o. d.: befinna sig l. ha hamnat (i ngt)). Vistas utomhus, hemma, på landet, i huset, vid vatten, hos släktingar. En trevlig stad att bo och vistas i. Alle skepare och alle the som på skepen wistas, och båtzme(n), och the som j haffuet arbeta. Upp. 18: 17 (NT 1526). Tå .. yppades itt Vproor, så at Påfwen wistades i stoor Lijffzfahra, ty man kastade effter honom medh Steenar. Schroderus Os. 2: 796 (1635). Att åter vistas från Stockholm på något längre tid, har denna sommar varit omöjligt. Kellgren (SVS) 6: 212 (1788). Haren vistas helst i småskog, vid svedjeland eller åkrar. Berlin Lrb. 34 (1880). En bred och ljus korridor, som användes till dagrum för de patienter, som kunna vistas uppe. ActaOel. 2: 36 (1924). Lotta vid sin symaskin är den enda person som för närvarande vistas i våningen en trappa upp. Hedberg DockDans. 50 (1955). — jfr FÖRE-, SAMMAN-VISTA o. NÄR-VISTAN o. BORTO-, HÄR-, NÄR-VISTANDE samt SAM-VISTAS. — särsk.
a) i fråga om att (i visst ärende l. under en längre tid) befinna sig på plats som inte är ens stadigvarande verksamhetsort l. hemvist o. d. Somlige endoch the wette sigh closter och formen j Skara wistas the likwel vtan clostrit lengre än som Westerårs Recess jnneholler. G1R 7: 215 (1530). Hemawarande och fyra i America wistande predikanter. Swedberg Amer. 37 (1732). Riksens Ständers önskan är, at Hans Kongl. Höghet wore någon tid om året wistande wid Academien i Upsala. PH 6: 3896 (1756). Under den tiden jag wistade på landet uti October månad, söckte jag i det minsta så mycken ledighet från embetes sysslor, som möjeligit war. MennanderBr. 3: 181 (1768). I söndags morse stod jag jämte ett par i Athen för tillfället vistande skandinaviska familjer vid ”Omoniaplatsen”. GHT 1896, nr 97, s. 2. — särsk.
α) i fråga om att vara (tillfälligt) inkvarterad l. inhyst l. intagen (ngnstans l. hos ngn). Bekennes jagh .. fordum borgare y Lijnkepungh, och nu wistas Jagh ij Lijnkepungz spetall, görr witterligit .. att (osv.). Rääf Ydre 1: 321 (i handl. fr. 1574). På Carlberg, hwarest Hennes Maÿ:tt .. warit wistande för .. wådElden skuld. HovförtärSthm 1697 A, s. 685. Samma sommar vistades P G Ahnfelt på Sophielund hos Thomanders för att sköta sin hälsa. Kulturen 1996, s. 69.
β) i fråga om att befinna sig (ngnstans) för studier l. forskning o. d.; förr äv. dels i uttr. vistas ngt bi, deltaga i l. åse ngt, dels mer l. mindre bildl., i fråga om studier l. ämne(sområde) o. d.: engagera sig (i ngt) l. ägna sig (åt ngt). Den Studenten, som är ifrån Ijssland och för tijden der wed Academien wijstas. Schück VittA 1: 206 (i handl. fr. 1665). (Det) förtryter mig .. att intet någon af de lärda skulle detta .. i ackt tagit .. som altid wistas i de gamlas skriffter och naturens utgrundade. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 596 (1679). Anatomiske och Chirurgiske sectioner wistades jag .. flitigt bj. ÄSvBiogr. 5: 157 (c. 1722). (Han) vistas f. n. i U S A vid universitetet Harvard, som lär kunna utbilda författare ordentligt. FinT 1955, s. 32.
γ) i fråga om att inneha ämbete l. befattning l. tjänst (ngnstans). Den ryska i Constantinopel vistande ministren. Höpken 2: 35 (1746). Hvarför alla i Stockholm vistande finska chefer .. fingo befallning att infinna sig vid sina stationer. Adlerbeth Ant. 2: 57 (c. 1815). En vid ridskolan vistande norsk officer. UNT 20/1 1900, s. 3.
b) röra sig (bland ngra) l. idka umgänge l. vara tillsammans (i viss krets l. med ngn). Vij vele, att thu skal vistes ibland bönderne, så länge tu est vår fogte. G1R 21: 260 (1550). The Lärde wijse Skalder, / Them iag sielf wistas när. Stiernhielm Cup. 5 (1649, 1668). Sanna christna böra .. akta sig, att de icke oftare wistas i werldsligt sinnade menniskors sällskap, än då någon christelig pligt fordrar det. Schartau Pred. 514 (1822). (Dan Andersson) har anklagats för att ha varit en litterär dilettant eftersom han hellre vistades bland kolare och flottare än med det fina folket i de kristallkroneprydda salongerna. VästerbK 30/12 2008, s. 26.
c) i fråga om att ha sin mer l. mindre stadigvarande boplats l. hemvist (ngnstans), ofta liktydigt med: bo; äv. (förr i sht om djur): leva (se LEVA, v.1 3). Scenopegia war itt fest som Judhanar höllo j markenne vnder pawlun, till åminnilse ath the j xl. åår hadhe wistas j öknenne. GlJoh. 7: 2 (NT 1526). Ath h. k. M:tz lifsarfvinger, som til regeringen upfödes, må her i landet straxt ifrånn barndomen vistes och blive. RA I. 3: 100 (1593). Man fångar här (i Brasilien) itt slagz Wildswijn, wistandes så wäl i Siön som på Landet. Amer. 28 (1675). Gifter sig son, eller dotter som är enka, mot föräldrars wilja, medan han, eller hon, i theras hus wistas, och bröd theras äter .. ware lag (osv.). GB 6: 2 (Lag 1734). Fadren (kom) att slå sig ned i Avignon vid det där vistande påvliga hovet. Sylwan EurLittH 1: 103 (1910).
d) om ngt sakligt: befinna sig l. finnas (se FINNA, v. 9) (ngnstans); om himlakropp förr äv.: stå (se STÅ, v. II 5 b); förr särsk. i sådana uttr. som vistas ngn för ögon(en), framstå för ngn ss. faktisk l. påtaglig; äv. oeg. l. bildl. Konung Carl war omyndig och therföre frij .. (från maktstrider) Therföre wistades allt thet onda emellan the både äldste. Gustaf II Adolf 75 (c. 1620). Hvar inthe annat vore, som mann kunne lähra uthaff, så lähre och uthvise [det] andra konungarikers och republikers exempell och oferdh, som oss dagligen för ögon vistas. OxBr. 3: 171 (1628). Den gamla sagan och gåtan, som än i dag wijstas i allas mun. Rudbeck d. ä. Atl. 1: 519 (1679). När månan vistas uti de norra tecknen blifver ock norr om linien den flod starkare, som händer under hans vistande öfver synkretsen. Bergman Jordkl. 1: 452 (1773). Jag märker nog, hvar dina tankar vistas. Atterbom LÖ 1: 67 (1824). Båtarnas skrov är .. täckt av en plastfilm som inte mår bra av att vistas för länge i vatten. DN 30/11 1987, s. 32.
e) (numera bl. tillf.) ss. vbalsbst. -ande, liktydigt med: vistelse; särsk. konkret(are), särsk. om plats för vistelse, uppehållsort l. boplats; förr särsk. i sådana uttr. som ha sitt vistande. Columbus (SVS) 1: 72 (1674). Dhe orter i Frankerijket och Spanien, hwarest giötherne haft sitt wistande, böre billigt besökias. Schück Vitt. 2: 445 (i handl. fr. 1688). Efter .. (mordet) kunde jag lätteligen giöra then vträkning, at jag nu mer i Jena intet säkert wistande vtwälja torde. Humbla Landcr. 139 (1740). Med .. foten altid färdig til rymning, hafva de tillbragt sin lefnad med .. at ömsa vistande och skådeplatser. LBÄ 9–10: 69 (1798). Under mina utländska vistanden hade jag uppritat på mångfaldiga lappar nästan allt, hvad jag sett. Wingård Minn. 11: 76 (1849). Alfred Nobel .. (var) medveten om att i varje fall hans stavning var svag som en följd av mångårigt vistande utomlands. SvD 10/12 1996, s. 43.
-VISTLIG l. -VISTELIG, adj. som (under vissa betingelser) (kan) vistas (så l. så), ss. senare led i ssgn sam-vistlig.
Spalt V 1438 band 37, 2017