Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLANKSMÖRJA blaŋ3k~smœr2ja, i sht i västra Sv. stundom 4~10 (bla`nksmörja Weste), r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. olika slag af blanksmörja) -or.
Etymologi
[till BLANKA, v.1]
smörja (förr ofta flytande, numera vanl. i fast form) att blanka läder, i sht skodon, med; blanksvärta. Kellgren 2: 119 (1787). Veritabel god Engelsk Blanksmörja a 12 s(killing) Bouteillen. DA 1793, nr 246, s. 3. Benkol begagnas äfven såsom färg under namn af bensvärta i synnerhet till blanksmörja för skodon. Åkerman Kem. techn. 1: 172 (1832). Blanksmörja tillredes vanligen af elfenbenssvärta, sirap, linolja och vitriololja i olika proportioner. Hagdahl Fråga mig 207 (1883). Nyblom Minnen 2: 3 (1904).
Ssgr: A: BLANKSMÖRJ-ASK, se B.
B: BLANKSMÖRJE-ASK300~2. (-smörj- Lundell (1893), SAOL (1900). -smörjs- Lundin, K. af Geijerstam i Ord. o. bild 1893, s. 271) Lundin N. Sthm 591 (1889). SAOL (1900). —
-BUTELJ~02. (-smörjs-) Backman Dickens Pickw. 1: 80 (1871). Tamm Sammans. ord 112 (1900). —
-FABRIK~02. NF 3: 1156 (1880). Lindgren Vittra stormän 131 (1894). —
-FABRIKANT~102. (-smörjs- Backman) Snellman Tyskl. 344 (1842). Backman Dickens Pickw. 1: 145 (1871).
C: BLANKSMÖRJS-ASK, -BUTELJ, -FABRIKANT, se B.

 

Spalt B 3101 band 4, 1913

Webbansvarig