Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLASKA blas3ka2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr sv. dial. blaska (Hälsingl., Medelpad, Nyl.), af ovisst ursprung. Anm. Ordet torde allmänt uppfattas ss. en slangform af BLANDA, en uppfattning som synes vederläggas af spridningen i folkmålen]
(hvard., mindre br.) (på vårdslöst sätt) blanda (kort). Lange .. blaskade korten. Hagfors Dagens hjälte 54 (1901). A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 39 (1902). Svenson ger och du blaskar! Engström En bok 45 (1905).

 

Spalt B 3106 band 4, 1913

Webbansvarig