Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÄNNING blän3iŋ2, sbst.1, BLÄNDING blän3–diŋ2, sbst.1, o. BLANDING blan3diŋ2, sbst.1, om person m.||ig., om djur m.||ig. l. r., om växt r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(bländing Willman Resa 210 (1667), Hahr Handb. f. jäg. 66 (1866), 2 NF (1905). blänning Gadd Intr. i VetA 1761, s. 31, J. Wallenberg 221 (1771), A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 40 (1902); bländning Hastfer Fårs ans 32 (1752). blanding Linné Gothl. 325 (1745), T. M. Fries i Bot. notiser 1868, s. 85)
Etymologi
[afl. af BLANDA, v. 4; jfr d. blanding, blænding, nor. blending, isl. blendingr, äfvensom t. blendling, mischling samt MESTIS. Med afs. på växlingen mellan omljudda o. oomljudda former se Kock Sv. ljudh. 1: 251 (1906), 3: 54 (1916). Formen bländning torde beteckna samma uttal som blänning o. höra till detta ord. Emellertid är det i allm. omöjligt att med full visshet afgöra, huruvida ett blän(d)ning med här föreliggande bet. hör hit l. till BLANDNING 4 b β]
(numera knappast br.)
bastard, hybrid; jfr BLAND-FÖDING, BLANDLING. Een Blendingh aff een swart Moder och Christen Fadher. Willman Resa 210 (1667). Mon detta är ett species Hybrida eller blanding af en Tall som befröat en Gran? Linné Gothl. 325 (1745). Italienska Får äro bländningar af Asiatisk och Europeisk art. Hastfer Fårs ans 32 (1752). Blänningar af Ryssar och Karelare. Lönnrot Sv. skr. 2: 341 (1842). Kocken, som var en Cafuzo eller en blänning emellan indian och neger. Lindström Bates 129 (1872). — bildl., om lånord. Några Förnäme Män (hafva) .. welat .. afskilja the bländingar, som besmitta .. (svenska språkets) renhet. Spegel Gl. c 3 b (1712).
Ssg: BLÄNNINGS-RAS. Blänningsraser (tyckas hafva) uppstått emellan dessa (dvs. tschuktscher o. eskimåer). Nordenskiöld Vega 2: 84 (1881).

 

Spalt B 3611 band 5, 1917

Webbansvarig