| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOLERI bω1leri4, n.; best. -et.
(numera nästan bl. arkaiserande; jfr BOLA, v.)
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] olofligt könsumgänge, särsk. mellan ogifta personer; otuktigt lefverne, otukt; jfr BOLA 1. Flyr bolerij .. then som bedriffuer bolerij han syndar påå sin eghin kropp. 1 Kor. 6: 18 (NT 1526; Luther: hurerey .. huret). Liffua j hoor, bolerij, lönskalege, och annor oreenligheet. O. Petri Clost. B 3 a (1528). Boleri sker med två ogifta. Murbeck Catech. arb. 1: 397 (c. 1750). Dalin (1850). — särsk.
a) i numera obr. förb. Man .. (har) drucket sigh full och galen, bedriffuit hoor och mord, legat j bolerij. L. Petri Kyrkost. 43 a (1566). Brita Suens i Juby ligger i bolery mz tuå. Ärkeb. Abrahams räfst 148 (1596). Thenna förestälte person, haffuer .. fallit vthi bolerij och okyskheet. Handb. 1614, s. 50 a.
b) bildl. (jfr 2). (Den) Påweska wilfarelsen, bedrägerijt och affguderijt, är then retta stora Babylon, modren til bolerij och styggelse på iordenne, om hwilka så talas j S. Johannis vppenbarelse. L. Petri Kyrkeordn. Föret. 4 a (1571). Det gifves ett boleri med toner, en lyx i konsten, hvaruti i synnerhet den konstiga, blomsterfulla, svåra musiken lätt förfaller. Thomander Tank. o. löj. XXIV (c. 1821). — särsk. motsv. BOLA 1 a slutet. (Du) bedreeff .. bolerij med tinom grannom Egyptj barnom. Hes. 16: 26 (Bib. 1541).
2) bildl. (jfr 1 b), om handlingen att träda i (klandervärd) förbindelse l. beröring med l. ställa sig in hos ngn; kurtis, koketteri; jfr BOLA 2. Kyrkans boleri med den verldsliga magten. Geijer († 1847) enl. Svedelius Repr. 548. Hembygdskärlekens boleri med egenkärleken. Svedelius Förfl. lif 507 (1887).
B (†): (1 b slutet) BOLERIS-ANDE. En bolerijs ande förförer them, så at the bedriffua bolerij emoot sin Gudh. Hos. 4: 12 (Bib. 1541). —
-SYND, se A.
Spalt B 3792 band 5, 1918