Publicerad 1919   Lämna synpunkter
BONA bω3na2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se BONING, sbst.3); -ARE (se d. o.).
Etymologi
[liksom d. bone af (m)nt. bonen; jfr holl. boenen, t. bohnen samt BÖNA, v. (se E. Ljunggren i Landsm. 1905, s. 84)]
göra (en träyta m. m.) glatt o. blank gm ingnidning med vax l. dyl.; polera. Hon bonar skåpet blankt. Keder Vitt. 360 (1690). Bonade hala golf. Linné Diet. 1: 92 (c. 1750). Bordet af stenek, / bonadt och blankt som af stål. Tegnér 1: 16 (1825). Bandolersremmarna bonades med svart vax och heta runda stenar. Cederström Minnen 41 (1913). jfr: (Med byttgräs, Spiræa Ulmaria Lin.) bonas och gnidas biståckar inuti, som med dess sköna lukt gör at bin låckas til at deruti taga sitt hemvist. Rothof Hush. 77 (1762). jfr BLANK-, MÖRK-BONA. — oeg. Lät nu foten golfvet bona: / Dansa, sjung och drick. Bellman 3: 242 (1790).
Ssgr: BON-BORSTE. Tekn. tidskr. 1877, s. 32. —
-MASSA. Tekn. tidskr. 1877, s. 61. —
-VAX. Eneberg Karmarsch 1: 209 (1858). Bonvaxets påföring sker med en styf borste. AHB 8: 43 (1889).

 

Spalt B 3841 band 5, 1919

Webbansvarig