Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRÅGON brå3gon2, äfv. BRÄGON brä3gon2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(brågon 1745 osv. brågor, pl., 1806—1902. brägon 1824—1906)
Etymologi
[sv. dial. (Bohusl.) brågon, brägon; till första ssgsleden i BRAKVED (jfr bohusl. brag, brak, braga, braka); med afs. på afledn.-ändelsen jfr LINGON, SMULTRON m. fl.]
1) (i västra Sv.) benämning på frukten af växten Rhamnus frangula Lin.; äfv. om nämnda växt: brakved. Linné Fl. s. 408 (1745). LfF 1898, s. 68.
2) af landtbruksstyrelsen föreslagen benämning på växten Rhamnus cathartica Lin. NormFört. 24 (1894).

 

Spalt B 4435 band 5, 1924

Webbansvarig