| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BÄ bä4 l. bæ4, interj.
1) användt för att återgifva olika läten, särsk. fårets l. getens bräkande. — särsk. bildl. i förb. bu eller bä, se BU, interj.
2) användt ss. uttr. för hån l. förakt. Bäh du .. bä-ä-äh. Fröding ESkr. 2: 59 (1892; tillrop af en pojke till en annan).
Spalt B 4728 band 5, 1924