| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BÄNDLING bän3dliŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. (föga br.) -ar.
bot. den i hafvet växande gräsliknande örten Zostera marina Lin., grästång, bandtång, bändeltång. Gosselman Fl. 2, 206 (1865). TurÅ 1917, s. 81.
Spalt B 4770 band 5, 1924