| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
BÄRIG bä3rig2 l. -æ3-, adj.2 -are (gradf. dock mindre br.).
1) (†) till BÄRA, v. 12 b: bördig. Finnes icke i vårt land sådan herligh och bärigh åker som folket kan önska sigh? Rothovius 4Pred. C 5 a (1645).
a) i sht byggn. o. tekn. till BÄRA, v. 14 b: bärkraftig (se d. o. 2). En bärig bjälke. Sundén (1885). GHT 1897, nr 268, s. 2 (om bro).
b) till BÄRA, v. 14, om (byggnads)grund o. d.: säker. Denna grund .. har .. visat sig redan i sig sjelf vara fullt bärig för hvilken monumental byggnad som helst. VL 1895, nr 78, s. 2. i bild. (Gm göterna ställdes) den svenska sången åter .. på egen, tillräckligt bred och bärig grund. Wennerberg 3: IX (1883).
c) till BÄRA, v. 14 e α, om is, vattensjuk mark o. d.: som håller att gå på o. färdas öfver. Torpson Eur. 1: 203 (1895). Med nattkölden blef .. isen på sötvattensdammarna mera bärig. Antarctic 2: 214 (1904).
d) till BÄRA, v. 14: som kan hålla en relativt stor last flytande i vatten resp. sväfvande i luften; särsk. i sht sjöt. om fartyg: som besitter stor(t) lastningsförmåga l. deplacement; som bär sin last utan att sjunka ned i vattnet mer än behöfligt (mer än som vid byggandet afsågs); äfv.: styf. Oxenstierna Vanderd. 156 (1865). Bäriga äro dessa båtar; vi voro fyra man i min, och den kunde ha tålt mycket starkare belastning. Hedin Transhim. 1: 399 (1909). jfr: För att göra .. (de flytande prickarna) mera ”bäriga” .. förses de vid vattenbrynet med påspikade klotsar. NF 13: 245 (1889).
f) bildl.: bärande (se BÄRA, v. 14 c γ α’). (T:s) vidräkning med regeringen var alltigenom ytterst saklig, bärig och beviskraftig. NDA 1913, nr 21, s. 3.
3) till BÄRA, v. 15: (ekonomiskt) bärkraftig (se d. o. 4); vinstgifvande; ofta i förb. ekonomiskt bärig. Feilitzen Upps. 5 (1897). Våra järnvägar .. äro bland våra allra minst bäriga inrättningar. Flodström SvFolk 390 (1918).
1) (numera bl. trädg.) jfr 1. Svårt torde det .. vara att mångenstädes se vackrare råg såväl till stråets höjd som axens bärighet. LAT 1865, s. 67. (Gm oaktsamt afrifvande af fruktsporrarna) är trädets bärighet för många år betydligt förminskad. GHT 1895, nr 211 B, s. 2. (Julistångbönans) tidiga bärighet. GHT 1897, nr 39 B, s. 2.
2) till 2. särsk.
a) i sht byggn. o. tekn. till 2 a: förmåga att tåla belastning, bärkraft (se d. o. 2); äfv. (numera bl. ngn gg i icke fackmässigt språk): hållfasthet. Stål Byggn. 1: 356 (1834). Vagnaxlarne hafva samma styrka och bärighet. SFS 1864, nr 81, s. 3. Två fasta lyftkranar om 2 tons bärighet. Sthm 2: 298 (1897). VL 1897, nr 130, s. 2 (i fråga om bro). Grundliga försök angående järnets bärighet. 2UB 9: 336 (1905). särsk. i fråga om fordon (särsk. järnvägsvagn) o. d.: förmåga att lasta (så l. så mycket). SFS 1889, nr 19, s. 2. 10 öppna .. treaxliga godsvagnar med 30 tons bärighet. PT 1904, nr 79 A, s. 3.
d) till 2 d. Ballongens bärighet bör .. vara stor nog att (osv.). VL 1896, nr 240, s. 2. Moll Fys. 1: 30 (1897). särsk. i sht sjöt. om fartyg. Uti ångfartyg må ej ombord tagas större antal passagerare samt myckenhet af däcks- och bottenlast, än fartygets bärighet och styfhet, utan fara för olycka, medgifva. SFS 1849, nr 75, s. 7.
e) till 2 f. MoB 2: VIII (1900). Den litterära bärigheten af .. (G. III:s) dramatiska författarskap. Lamm Oxenst. 251 (1911).
4) metall. till 4. JernkA 1875, s. 404. Kolen (böra) äga en stor bärighet. Ekman SkogstHb. 221 (1908). jfr MALM-BÄRIGHET.
5) mus. till 5. PT 1898, nr 222, s. 3. Hvad som fattas den .. nu ypperligt skolade rösten är bärighet i mellanregistret. SDS 1905, nr 277, s. 3.
Spalt B 4830 band 5, 1925