Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CEREALIER ser1ea4lier l. se1r-, äfv. —302 (– -áliärr Dalin), sbst. pl.; best. -na.
Etymologi
[jfr t. cerealien, eng. cereals l. cerealia, fr. céréales, af lat. cerealia, n. pl. af cerealis, adj., som hör till l. härleder sig från Ceres, som Ceres skänkt l. skänker, af Ceres, namn på jordens o. åkerbrukets gudinna i den romerska mytologien]
1) säd, spannmål, sädesslag, sädesväxter. Conv.-lex. (1821). Ahlqvist Kulturord 49 (1871). Holland .. kan (ej) producera tillräckligt med cerealier för eget behof. GHT 1898, nr 209 B, s. 2. Dumrath Hellwald 2: 384 (1900). — jfr SOMMAR-, VINTER-CEREALIER.
2) [efter lat. cerealia i motsv. anv.] i fråga om antika romerska förh.: fest till Ceres’ ära. Conv.-lex. (1821). NF (1878).
Ssg: (1) CEREALLE-FÖRRÅD10300~02.

 

Spalt C 82 band 5, 1904

Webbansvarig