Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CIRKULARIST sir1kɯlaris4t l. -ku-, sällan 01—, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[bildadt i sv., sannol. af ett nylat. circularis, adj. till nylat. circulus (jfr CIRKEL I 10 d), förr vid Växiö läroverk benämning på hvar o. en af de båda öfversta klasserna af trivialskolan]
(åtm. under senare hälften af 1700-talet o. förra hälften af 1800-talet) i fråga om Växiö läroverk: lärjunge tillhörande ngn af de två öfversta klasserna af trivialskolan. De ynglingar, som der (dvs. i ringaskolan) undervisades, kallades Circularister, hvilket var ett hedersnamn. Ödmann Hågk. 49 (1801). Växiö gymnasii kollegii prot. 12 april 1847. P. Wieselgren 49 (c. 1850). Hyltén-Cavallius i Från Smål. 16 (1882).

 

Spalt C 188 band 5, 1904

Webbansvarig