| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CIRKULÄR sir1kɯlä4r l. -ku-, l. -æ4r (circulä´r Weste), l. (knappast br. utom i ssgr, i sht i vetenskapliga o. tekniska ord af yngre datum) CIRKULAR- sir1kɯla3r- l. -ku-, adj.; adv. -T.
1) (i sht i fackspråk) som har formen af l. bildar en cirkel (l. del af en cirkel), cirkelformig; kretsformig, ringformig; jfr CIRKEL I 1 o. 3. Den sirkulära båttnen (af en cylinder). Palmqvist Tillämpn. af arithm. 185 (1750). En circulair binda kring lifvet. Brandenburg Bind. anlägg. 26 (1790); jfr CIRKULÄR-BINDA. Circulära .. muskel-fibrer. A. Retzius i VetAH 1829, s. 114. Thorell Zool. 1: 183 (1860). Kroppen rör sig .. i en cirkulär bana. Wijkander Fys. 1: 75 (1886, 1896).
2) (numera mindre br.) i sht mek. o. tekn. i fråga om rörelse: som sker i cirkelformig bana; äfv.: roterande, rotations-. Rinman 1: 1078 (1788). Då .. en kropp, som är fästad vid et snöre, sättes uti en circulär rörelse. Melanderhjelm Astr. 1: 187 (1795). Cirkulära strömmar. Düben Thompson 565 (1896).
3) i uttr. cirkulär polarisation o. cirkulärt polariserad (stråle).
a) fys. om polarisation gm hvilken ljusstrålens eterpartiklar bringas att röra sig i cirkelformiga banor o. om ljusstråle inom hvilken eterpartiklarna röra sig på det nämnda sättet. Fock Fys. 395 (1854, 1861). Cirkulärt polariseradt ljus. Dahlander Fys. 454 (1886).
b) fys. o. miner. om det fenomen att en ljusstråle vid sin gång gm kristaller af vissa ämnen får sitt polarisationsplan vridet ett större l. mindre stycke (åt höger l. vänster) o. om ljusstråle hvars polarisationsplan vridits på nämnda sätt. Fock Fys. 394 (1854, 1861). Bland andra mineralier, som visa cirkulär polarisation, är zinnober. Hj. Sjögren Min. 49 (1880).
4) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] mat. i uttr. cirkulär funktion, funktion som hänför sig till sammanhanget mellan en cirkelbåge o. vissa i en cirkel dragna räta linjer; jfr CYKLOMETRISK (funktion), TRIGONOMETRISK (funktion). F. Rudberg i VetAH 1823, s. 229. Phragmén Plan trigon. 44 (1868).
5) [jfr motsv. anv. i t. o. fr. samt CIRKULERA 4] i ssgr hvilka beteckna skrifvelser, meddelanden o. d., afsedda för ett flertal personer l. myndigheter osv.; se nedan CIRKULÄR-BREF, -DEPESCH, -GENERALORDER, -KREDITBREF, -KREDITIV, -NOT, -ORDER, -SKRIFVELSE, -TELEGRAM. — jfr CIRKULÄR, sbst.
a) (†) landt. motsv. CIRKULERA 5 a. (Brauner) har .., i stället för vanligt trädande, yrkat all tjenlig jords cirkulära plöjning. Gerss Afh. om trädesåkerjord 40 (1805).
b) [jfr fr. folie circulaire] med. om vissa slag af sinnessjukdomar: som upphör o. återkommer, aftager o. tilltager i regelbunden växling, l. hvars symptom växla i regelbunden ordning; periodisk. De inom hospitalen så väl bekanta cirkulära sinnessjukdomarne, i hvilka en patient omvexlande befinner sig i en förtviflad och en öfverdrifvet glädtig sinnesstämning, hvartdera ofta sträckande sig utöfver ett helt år. A. Herrlin i SDS 1901, nr 114, s. 2. Dens. Snille o. själssjukd. 6 (1903).
Sammansättningar.
Anm. De ssgr med adj. cirkulär som hänföra sig till bet. 5 uppfattas väl numera i allm., som om de vore bildade till CIRKULÄR, sbst. Beträffande sådana som äro af ungt datum (t. ex. -DEPESCH, -KREDITBREF, -KREDITIV, -NOT) kan det ifrågasättas, om icke det senare verkligen är fallet.
B: (1) CIRKULÄR-BEFÄSTNING103~020. bef. befästning som är konstruerad på en cirkel ss. grundlinje; cirkelformig befästning. NF (1879). —
(5) -BREF~2. (numera mindre ofta om skrifvelse af officiell natur) = CIRKULÄR, sbst.; jfr -SKRIFVELSE. Nordberg 1: 242 (1740). Sjögren Föret., s. IV (1775). Kongl. Maj:ts och Rikets Kamar-Collegii Cirkulaire-Bref .. angående hvad iakttagas bör vid Borgens ställande af personer, som på Credit emottaga Stämpladt Papper till försäljning. (1824; titel). Odhner G. III 1: 371 (1885). Schybergson Finl. hist. 1: 453 (1887; om biskop Eskil Petræi herdabref). Kejserliga Senatens cirkulärbref den 10 Oktober 1876. FFS 1894, nr 50, s. 57. PT 1904, nr 2 A, s. 1. —
(5) -DEPESCH~02. depesch som i samma lydelse afsändes till flera personer l. myndigheter osv.; jfr CIRKULÄR, sbst. NF 2: 585 (1877). Schulthess (1885). —
(5) -GENERALORDER—001~20, äfv. ~00200. (förr) mil. generalorder gällande för hela armén o. i likalydande form utfärdad till de olika kårbefälhafvarna; jfr -ORDER samt ARMÉ-DAGORDER a. Nådig cirkulärgeneralorder den 12. Mars 1858, n:r 89. Tj.-regl. 1889, Bil. s. 109. Spak Upplysn. om uniform. 40 (1890). —
(1, 2) -HYFVEL~20. tekn. hyfvelmaskin å hvilken knifvarna äro fästa på en roterande cylinder. NF 3: 371 (1879). —
(5) -KREDITBREF—01~2, äfv. ~020. handel. = följ. Jungberg (1873). Smedman Kont. 6: 32 (1884). Fliesberg Handelsvet. 111 (1891). —
(5) -KREDITIV~002. handel. (i sht af bank l. bankir utfärdad) anvisning å hvilken resande kan hos vissa uppgifna banker l. bankirer osv. lyfta vissa uppgifna penningbelopp; i sht om dylik anvisning som en person vid resa till utrikes orter köper i en bank för att på densamma i mån af behof lyfta penningar i utländska banker; resekreditiv; jfr föreg. Skånes Enskilda Bank utfärdar åt resande cirkulärkreditiver, hvarå penningar kunna lyftas i Europas förnämsta städer och besökta brunns- och badorter. SDS 1880, nr 129, s. 4. Smedman Kont. 6: 32 (1884). Fliesberg Handelsvet. 111 (1891). —
(5) -NOT~2, pl. -er. dipl. not som i likalydande form sändes till flera främmande regeringar; jfr CIRKULÄR, sbst. Adlerbeth Ant. 1: 120 (c. 1792). Karl Johan .. hade .. afsändt en cirkulärnot till de europeiska hofven. T. Säve i Ill. Sv. hist. 6: 74 (1881). DN 1904, nr 11960, s. 4. —
(5) -ORDER~20. (förr) mil. order som i samma form utfärdades till flera befälhafvare l. truppafdelningar osv.; jfr -GENERALORDER. Genom Nådiga Circulär-Ordres .. har Kongl. Maj:t befallt, att dess Lif-Bevärings-Regimente skall till Vapenöfning i år sammandragas å Ladugårdsgärdet .. den 1 inst. Juni. DA 1824, nr 122, s. 2. —
-POLARISATION~00102 l. ~01002. (cirkular- NF, Svenonius)
2) till 3 b. Cirkulärpolarisationen står på ett egendomligt sätt i samband med mineraliernas kristallform. Hj. Sjögren Min. 49 (1880). Svenonius Stenr. 44 (1888). —
(1) -ROSTUGN~02 l. ~20. tekn. cirkelrund ugn af viss konstruktion för rostning af järnmalm. Tekn. tidskr. 1894, A. A. s. 220. —
(2) -RÖRELSE~200. (numera mindre br.) i sht mek. roterande rörelse, rotationsrörelse. Triewald Förel. 1: 193 (1728, 1735). Nordin i SAH 4: 135 (1806). —
(5) -SKRIFVELSE~200. jfr -BREF samt CIRKULÄR, sbst. SC 3: 40 (1822). En cirkulär-skrifvelse om kyrkokoncerter (från domkapitlet i Uppsala till stiftets präster). SkD 1903, nr 4731, s. 3. —
(1, 2) -SÅGVERK—0~2 l. ~20. tekn. sågverk försedt med cirkelsåg(ar). Ett cirkulärsågverk, bestående af en såg för timrets kantning, en delningssåg, en klyfsåg, dubbelt kantverk, balanskapsågar för timmer och affallsvirke. PT 1901, nr 158 A, s. 3. —
Spalt C 195 band 5, 1904