Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CYAN sya4n (syán Dalin), sbst.2, r. l. n. (r. Berzelius Årsber. t. VetA 1825, s. 68, Cleve Kem. handlex. 81 (1883) m. fl.; n. Berzelius Årsber. t. VetA 1830, s. 73, Dalin (1850), Lundell m. fl.); best. -en l. -et, i best. anv. stundom utan slutartikel.
Etymologi
[sannol. under påverkan af ssgr med CYAN-, motsvarande fr. o. eng. ssgr på cyan(o)-, är det sv. ordet, liksom t. cyan förkortadt af CYANOGEN (se anm. nedan), hvars fr. förebild cyanogène är bildadt af gr. κύανος, blå, i nylat. motsvaradt af ett cyanus (jfr CYAN, sbst.1), o. suffixet -gène, af gr. –γενής, som eg. betyder: född (af), uppkommen (af), men som i kemiska o. tekniska ord användes i bet.: alstrande, bildande, åstadkommande (jfr FOTOGEN). Namnet cyanogène gafs åt ifrågavarande ämne år 1815 af dess upptäckare, Gay-Lussac, med syftning därpå, att detsamma ingår ss. hufvudbeståndsdel i berliner blått]
kem. af kol o. kväfve bestående radikal hvilken liksom de enkla haloiderna förenar sig med väte till en vätesyra o. med metaller till haloidsalter. Berzelius Årsber. t. VetA 1825, s. 68. Ett eget ämne, som man gifvit namn af Cyan eller Cyanogene. Åkerman Kemi 150 (1836). Jemte arseniken skulle cyan förtjena omnämnas som en fruktansvärd giftbildare. Uppf. b. 5: 236 (1874). Rosenberg Oorg. kemi 333 (1888). Widman Org. kemi 73 (1895). — jfr JOD-, KLOR-, SVAFVEL-CYAN m. fl.
Anm. Under den första tiden efter det ifrågavarande ämnets upptäckt användes i den sv. kemiska litteraturen ss. namn på detsamma ordet cyanogen(e) (cyanogène) [af fr. cyanogène (se ofvan); jfr eng. cyanogen]. Berzelius Kemi 1: 599 (1817). Dens. Årsber. t. VetA 1825, s. 72. Åkerman Kemi 150 (1836; se ofvan).
Ssgr: CYAN-AMID03~02. förening af cyan o. ngn amid. Berzelius Årsber. t. VetA 1835, s. 131. —
-AMMONIUM~0200. förening af cyan o. ammonium. Dens. Kemi 5: 936 (1828). Cleve Kem. handlex. 80 (1883). —
-BLY~2. förening af cyan o. bly. Berzelius Årsber. t. VetA 1830, s. 141. Rosenberg Oorg. kemi 439 (1888). —
-ETER~20. En förening af cyansyra med alkohol, som (kallas) .. cyanether. Berzelius Årsber. t. VetA 1831, s. 309. —
-FOSFOR~20. förening af cyan o. fosfor. Därs. 1837, s. 79. —
-FÖRENING~020. Därs. 1830, s. 141. De tunga metallernas cyanföreningar lösas .. i lösningar af cyankalium till dubbelsalter. Cleve Kem. handlex. 81 (1883). —
-GAS~2. cyan i gasform, cyan i fritt tillstånd. Berzelius Årsber. t. VetA 1823, s. 85. Almström Kem. tekn. 1: 217 (1844). E. L. Rinman i Arkiv f. kemi 1: 237 (1904). —
-GULD~2. (mindre br.) guldcyanur. 2 Uppf. b. 7: 341 (1903). —
-JÄRN~2. förening af cyan o. järn. Berzelius Årsber. t. VetA 1843. s. 138. 2 Uppf. b. 7: 335 (1903). —
-JÄRN-FÖRENING—0~020. dubbelförening af cyanjärn med ngn annan cyanförening. Berzelius Kemi 6: 442 (1830). Dens. Årsber. t. VetA 1843, s. 141. —
-JÄRN-KALIUM—0~200. (numera knappast br.) dubbelförening af cyanjärn o. cyankalium, kaliumjärncyanur, gult blodlutsalt. Därs. 1830, s. 140. Berlin Farm. 1: 360 (1849). —
-KADMIUM~200. förening af cyan o. kadmium. Berzelius Årsber. t. VetA 1837, s. 151. Rosenberg Oorg. kemi 457 (1888). —
-KALIUM, se d. o. —
-KOPPAR~20. förening af cyan o. koppar. Berzelius Årsber. t. VetA 1825, s. 150. —
-KVICKSILFVER~020. förening af cyan o. kvicksilfver. Därs. 1823, s. 86. Rosenberg Oorg. kemi 463 (1888). 2 Uppf. b. 5: 422 (1902). —
-METALL~02. förening af cyan o. ngn metall. Berzelius Årsber. t. VetA 1823, s. 83. Med de elektropositivaste metallerna förenas (cyan) .. direkt utan sönderdelning till cyanmetall. Almström Kem. tekn. 1: 217 (1844). Cleve Kem. handlex. (1883). —
-PALLADIUM~0200. förening af cyan o. palladium. 2 Uppf. b. 5: 422 (1902). —
-PLATINA~200 l. ~020. förening af cyan o. platina. Berzelius Årsber. t. VetA 1837, s. 169. —
-SILFVER~20. förening af cyan o. silfver. Därs. 1825, s. 72. Rosenberg Oorg. kemi 407 (1888). 2 Uppf. b. 7: 340 (1903). —
-SYRA~20. benämning på cyanens förening med syre (ej bekant som anhydrid); jfr KNALL-SYRA. Berzelius Årsber. t. VetA 1823, s. 83. Widman Org. kemi 70 (1895). —
-SYRAD~20, p. adj. förenad med cyansyra. Cyansyrade alkalier. Berzelius Årsber. t. VetA 1823, s. 85. Cleve Kem. handlex. 80 (1883). —
-VÄTE~20. = -VÄTE-SYRA. Cleve Kem. handlex. (1883). Förgiftning med cyanväte. GHT 1897, nr 286, s. 2. —
-VÄTE-EMULSION —00~102. apot. Lindgren Läkem. (1902). —
-VÄTE-GAS—00~2. cyanväte i gasform. Cleve Kem. handlex. 81 (1883). —
-VÄTE-SYRA—00~20. förening af cyan o. väte, blåsyra; jfr -VÄTE. Berzelius Kemi 5: 922 (1828). (Cyan förenas) med väte till en en-basisk syra, cyanvätesyra l. blåsyra. NF 3: 693 (1879). Rosenberg Oorg. kemi 334 (1888). —
-VÄTE-SYRAD—00~20, p. adj. förenad med cyanvätesyra. Kindblad (1868). —
-ZINK~2. förening af cyan o. zink. Berzelius Årsber. t. VetA 1831, s. 183. Rosenberg Oorg. kemi 455 (1888).

 

Spalt C 259 band 5, 1905

Webbansvarig