| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
DELO de3lω2 (de`lo Weste), sbst. ((†) f. Weste, Dalin (1850), Kindblad (1868); (†) n. Möller (1790)), oböjl.;
fordom äfv. DELA, f.; best. -an; pl. -or.
I. [jfr motsv. anv. i ä. d. o. mnt.] (†) delning (se d. o. 4). Flera heman .. ha blandade Ägor, hvilka vid närvarande Storskifte komma enligt författningarne att gå i delo ock utbytas. Växiö domk. akt. 1796, nr 322. Lindfors (1815). Uren och småsakerna i silfver må tillhöra mig ensam, utan att gå i delo med den vackra flickan. Almqvist Gabr. Mim. 3: 147 (1842). Meurman (1846).
II. [jfr motsv. anv. i fsv., ä. dan. o. isl.; jfr DELA, v.1 22] (numera knappast br. utom i uttr. i delo; se nedan) tvist, strid, träta. Lagförsl. 190 (c. 1609). Kommer .. delo therom Skiparen och Båtsfolcket emellan. Sjöl. 1667, Skipm. 22. Delan om skogshygget (må) i qvarstad stånda, til dess delan om Bolstadaskillnaden blifvit .. afgiord. Abrahamsson 458 (1726). Som .. Burman ej vid behörig Domstol anklagat Fendriken, och således ingen delo dem imellan upståt, kunde Fendrik Uggla ej heller nu för Burmans vederdeloman eller uppenbara ovän anses. Adressen 1776, sp. 147. Med nämde man .. har jag aldrig haft någon delo. Växiö domk. akt. 1792, nr 379. Göterna (funno) sig (icke) hafva makt att hålla delo med Svearna. Strinnholm Hist. 3: 5 (1848). Konung Adils hade stora delor med en konung, som het Åle den Uppländske. Säve Yngl. 41 (1854; isl. deilur). Inom Cronslott höll W(attrang) 8 Ryska örlogsfartyg .. inneslutne; men hade med dem ingen annan delo, sedan han .. utvexlat fångar. P. Wieselgren i Biogr. lex. 22: 114 (1855). — särsk. [jfr fsv. koma, vara i delo] (fullt br.) i förb. i delo, i sht i uttr. lefva l. ligga l. vara i delo, komma l. råka i delo med ngn; numera vanl. utan adjektivisk bestämning, fordom särsk. i förb. i uppenbar delo. Han har råkat i delo med rättvisan. Vi (kunna) icke .. anförtro Herr Weisman vår Siälavård, när han med oss ligger i uppenbar delo. Växiö domk. akt. 1760, nr 156. Aldrig skall min lefnad komma i dela (delo) med denna grundsats. Möller (1790). Strandridaren Rothman anmärkte, at han med Appelskog skall ligga uti öppen delo, angående et af Rothman .. värkstält Beslag. Törngrenska målet 194 (1801). Hvartill tjena (rättskrifnings-)reglorna, om de ligga i beständig delo, nu med bruket, nu åter med etymologien ..? Leopold i SAH 1: 5 (1801). Då och då råka i en liten delo med troligheten. Dens. 5: 99 (1801). Ni har nyligen legat i delo med er bror. Hagberg Shaksp. 2: 19 (1847). Indianerna .. lågo fordom i mycken delo med Chiles europeiska innevånare. Andersson Verldsomsegl. 1: 159 (1853). Två tvillingbröder, hvilka, efter att hafva kommit i delo om fadersarfvet, lömskt dödat hvarandra. Böttiger i SAH 50: 301 (1874). De många af dess (dvs. Korsikas) bebyggare, som råkat i delo med ordningsmakten. Torpson Eur. 1: 108 (1895). Att stöda en vacklande krona / I delo med tiden han stred. Snoilsky 5: 7 (1897). — i öfverförd anv. Härvid skakade han sin fackla så häftigt att den råkade i delo med vingarne. Carlén Repr. 2: 73 (1839, 1861). Hur i all verlden kom ni i delo med den här laman? Backman Reuter Bræsig 54 (1872).
(II) -BRODER. [fsv. delobroþir; jfr ä. d. delebroder, kompanjon] (†) trätobroder, motpart. En priuat personn (gifves) then frijhet i lagen .., att han sin delo broder vidh boot, må til rette appellere och fordre. Fin. urk. I. 1: 53 (c. 1600; i handl. rör. klubbkriget). —
(I) -LYSTNAD. (†) lust att dela (se d. o. 11). Inbyggarnes förkofring upväcke aldrig hos Eders Kongl. Höghet en otidig och högdrefven delo lystnad! deras ägodelar blifve deras evärdeliga .. Egendom. Tessin Bref 2: 129 (1754). —
-MAN30~2.
1) (†) till I: delningsman; skiljedomare, god man. Skiftare .. mätesman, deloman, then som lottar och delar emellan arfwingar .. Lat. diribitor. Spegel Gl. 419 (1712). Serenius (1741). Genom behörige, oväldige Delomän vore det .. ganska lätt, att en gång för alla utsätta denna rå imellan Hafvet och Skärgården. P. J. Bladh i VetAH 1807, s. 164. Meurman (1846). Dalin (1850; anm. ss. föga br.). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872).
2) [fsv. delu maþer; jfr ä. d. delemand, kärande] (mindre br.) till II: motpart, kontrapart, part; jfr VEDERDELOMAN. Nordström Samh. 2: 852 (cit. fr. c. 1650). Vitnen skola i begge delomännens, eller theras ombudsmäns, närvaro .. svärja. RB 17: 16 (Lag 1734). R(ådstufvu)R(ätten) förenade sig enhälligt om sådant utslag som för delomännen på nästa Rättegångs dag, skall afsagt blifva. Växiö rådstur. prot. 23 okt. 1738. Hur lätt man seger vinner, / När delomannens bröst af svartsjuk låga brinner! J. Wallenberg 314 (1774). De beskyllningar .. jag fått upbära och dela, frå närvarande delomän och domare. Växiö domk. akt. 1795, nr 373. Schrevelius Civilpr. 161 (1853). (Hans) täcka motstånderska, som satt där med .. blicken glimmande käck, spänd i förväntan på att hon skulle få en ny pik att vända igen mot sin långe deloman. Tavaststjerna Hårda tider 94 (1891). —
(II) -SIDA. (†) motsida. Växiö domk. akt. 1760, nr 420. Emedan inga besvär å delo sidan äro ännu inkommena. Därs. 1797, nr 107. Möller (1807).
Spalt D 672 band 6, 1909