| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DEPONERA dep1ωne4ra l. de1-, l. -å- l. -o-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (depone´ra Weste), v. -ade (sup. -ert, i Finl., numera knappast br., Porthan Bref t. Calonius 26 (1793); jfr R. Nordenstreng i Förh. o. upps. 16: 57, 58 (1903)). vbalsbst. -ANDE, -ING, DEPOSITION (se d. o.); DEPONEND (se d. o.), DEPONENT (se d. o.), DEPOSITARIE (se d. o.), DEPOSITOR (se d. o.), DEPOSITÄR (se d. o.), DEPOSITÖR (se d. o.).
a) [jfr motsv. anv. i t. samt lat. pecuniam deponere apud aliquem; jfr äfv. fr. déposer, ä. eng. depose, eng. deposit i motsv. anv.] öfverlämna (rörligt värdeföremål l. dyrbarheter, penningar, dokument, vetenskaplig samling osv. åt en person l. åt enskild l. offentlig institution, bank, bibliotek, museum o. d.) för att (där) tillsvidare hållas i säkert förvar; jfr DEPOSITION 1 a. Ett schrifftligit bevijs på de etthundredetusend rickzdaler, som här skulle deponeres. Oxenst. brefv. 10: 195 (1617). Wore wälb(emäl)te Herrar .. tillstädes att bese the deponerade acter och handlingar i hwalfwet. RARP 4: 150 (1649). Nordberg K. XII 1: 599 (1740). Jag har för mig de samma exemplaren (af rödstrupig ängspiplärka), som Prof. Liljeborg .. deponerat i härvarande Museum. Nilsson Fauna II. 1: 396 (1858). De konvoluter, som Manderström och Henning Hamilton hvar för sig deponerat i offentligt förvar. De Geer Minnen 1: 247 (1892). Nationalmuseum (har) för närvarande en dylik samling (skråsaker) att uppvisa, deponerad af amanuensen F. M. L. Looström i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1898, 2: 15. I riksbanken (hafva) för svenska statens räkning af statskontoret deponerats obligationer och andra värdepapper att utan afgift förvaras. Riksd. rev. ber. ang. riksb. 1907, s. 82. — särsk.
[jfr motsv. anv. i t., äfvensom af eng. deposit, fr. déposer] (i sht jur.) om öfverlämnandet af pant, borgen, bördeskilling o. d. åt vederbörlig offentlig myndighet l. institution l. eljest i taka händer. Wij finne och .. skäligt at alle the Penningar som .. widh förefallande disputer .. wåre Undersåhtare mellan, .. skole til Saksens vthslagh insättias, Här effter, så wijda Stockholms Stadh angår i Bancen deponeras skole. Förkl. 19 april 1659, s. A 4 a. Den som deponerat Myntetecken i Rätterne. 2 RARP 5: 453 (1727). Bördesklandret bör .. genom stämning utföras sidst vid Fjerde Tinget och Bördeskillingen vid samma Ting deponeras. Ad. prot. 1800, 1: 194. Den vädjande skall .. ställa en af två vederhäftige män .. ingången borgen för kostnad och skada, eller, om han hellre vill(,) deponera guld, silfver eller penningar hos konungens befallningshafvande .. eller i taka händer. Körner Jur. rådg. 519 (1888). Ville han (dvs. en professor i Bologna) resa bort från staden i någon angelägenhet, var han skyldig att deponera en summa som borgen, att han skulle komma tillbaka. H. Schück (1907) i Världskult. 3: 426.
b) [jfr motsv. anv. i t.] (i sht bankv.) insätta (penningar hos bankir l. i bank med rätt för denne l. denna att använda dem i sin rörelse); placera (penningar) på depositionsräkning; jfr DEPOSITION 1 b. De penningar, som insättjas uti en Växel-Bank, stå altid utan ränta til fri disposition i samma Myntsort de blifvit deponerade. Zettersten Afh. om mynt 58 (1768). Då contanta penningar deponeras i (Skånska) privat-banken, skall det ske med ömsesidig bestämd uppsägelsetid, när summan öfverstiger femhundrade riksdaler banco. SFS 1830, s. 1059. Det (är) ej blott enskilda som deponera i bankerna, ty det brukas ej sällan att bankerna vid lån sig emellan använda denna beqväma form för kontraktet. Rosenberg Bankv. 22 (1878). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 309 (1893).
c) i allmännare anv.: nedlägga l. upplägga (lifsförnödenheter l. andra förråd o. d. ngnstädes) till framtida disposition; jfr DEPÅ. Om man anlägger proviant-magaziner, (kan) fienden deraf .. göra slutsatser, som kunna röja hela (fälttågs-) planen. Fördenskul är det bäst at köpa up lifsmedlen, utan at bestämma hvarest de skola deponeras. Lancken Krigsk. 55 (1800). Vi skulle landstiga på någon punkt af Ludvig Filips land och där deponera det medförda reservförrådet. Duse Bl. pingviner 117 (1905).
2) [jfr AFLÄGGA 7] (†) afbörda sig l. göra ifrån sig l. prestera (ngt som man har sig ålagdt l. förelagdt); uträtta, framföra (ärende, uppdrag); aflägga (ed, berättelse, särsk. vittnesberättelse). Han (har) sine värff deponeret hoos Gubernatoren Anders Erichsson. Oxenst. brefv. 10: 351 (1633). Man (har) tillåtit parterne .. sin Relation inför migh och samptl. BorgMästare och Råådh här om deponera och afläggia. Växiö domk. akt. 1664, nr 49. Een Soldat .. skall hafva Deponerat sin Eed på Konga Häradz Ting åhr 1714, det iag skulle varit död blefven utij Ryssland. Därs. 1722, nr 382.
3) [de hithörande uttr. under hvilka här ifrågavarande akt tidigast finnes omtalad äro de från Tyskland uppvisade mlat. depositio beanii (Hofmeister Die matrikel der univ. Rostock 1: XIV (c. 1432)), befriandet från egenskapen l. tillståndet att vara ’bean’, dvs. ännu icke till kårmedlem upptagen studentaspirant, o. deponere beanium (Toepke Die matrikel der univ. Heidelberg 1: 278 (1454)), befria sig från sagda egenskap; i franska källor finner man motsvarande akt omnämnd med uttr. facere bejanum (Fournier Statuts et priv. des univ. franç. 3: 12 (c. 1430)), purgatio bejanii, rening från beanskapet (Därs. 2: 440 (c. 1450)). Därjämte förekommer i tyska o. skandinaviska källor deponere cornua, tidigast anträffadt (Zarncke Die deutschen univ. im mittelalter 8 (c. 1480)) i bet.: taga hornen af (beanen), men äfv. brukadt, åtminstone i ngt senare tid (jfr t. ex. Geijer I. 4: 307 (1595)), i bet.: befria sig från hornen; sistnämnda uttr. finner sin förklaring däri, att den blifvande studenten, bland andra sinnebilder för det råa o. djuriska tillstånd hvari han förutsattes befinna sig, äfv. bar horn, som under aktens fortgång aflägsnades. Anv. af enbart deponere o. depositio om akten i fråga har uppkommit gm ellips ur ngt af ofvananförda fylligare uttr., kanske snarast deponere beanium, resp. depositio beanii] (fordom) i fråga om den invigningsakt hvarigenom ngn gjordes till student (i Sv. officiellt förbjuden från o. med 1691); jfr DEPOSITION 2.
a) [jfr motsv. anv. i t. samt mlat. antequam beani accipiantur, deponi debent, ut studentes fiant (Zarncke Die deutschen univ. im mittelalter 112 (1494)); jfr ut a beanio deponentur (Därs. 3 (c. 1480))] tr.: med vederbörliga ceremonier upptaga (ngn) till student; förrätta deposition(er); ofta i pass.: under vederbörliga ceremonier blifva upptagen vid ett universitet ss. student. Dhe som skulle deponeeras och blifua studenter. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 85 (i handl. fr. 1610). Dn. Elias. S. Jemsenius hafwer (universitetskanslerns o.) .. Biskopens tillåtelse .. at deponera. Consist. acad. Abo. ä. prot. 1: 11 (1640). Man (kan) see årligen aff Academiens ungdoms register, att nu på en 8 eller 9 år vart år äro til 200 personer deponerade och inskrevne, der tilförenne allenast 20, 30 eller 40 personer äro dijt (dvs. till Uppsala univ.) komne. Rudbeck Bref 31 (1664). Kurck Lefnadsm. 4 (1705). De fleste, som ämnade åtnöja sig med kyrkans lägre värdigheter, läto (på 1600-talet) prestviga sig som djeknar, eller på sin höjd reste till Akademien för att låta deponera sig (inskrifvas) och derigenom blifva befriade från öknamnen Gulnäbb och Bean. V. F. Palmblad i Biogr. lex. 12: 291 (1846). Depositor skall på sedvanligt sätt deponera dem, som komma från skolan. Annerstedt UUHist. 1: 124 (1877; öfv. af lat. förslag till statuter för Upps. univ. af år 1606). Sedan den unge novitien blifvit examinerad af dekanus och vederbörligen deponerad, inskrefs han af rektor i universitetets album. Eneström o. Swederus Vestm.-Dala nat. 7 (1877).
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] intr.: undergå de för vinnande af studentvärdigheten erforderliga ceremonierna. På Slottet i Majestäternas närvaro, deponerade Gr(efve) Wredes och Gr(efve) Lindskölds Söner. Loenbom K. XI 8: 213 (1689). Hagerlöf Grönby 8 (cit. fr. 1722). J. G. Ek i Nord. univ.-tidskr. III. 2: 28 (1857). Weibull Fr. Lund o. Lundag. 160 (1882).
4) (†) med. eg.: föra l. trycka ned (linsen i ögat); bortoperera (grå starr) enligt depressionsmetoden; med personobj.: operera (ngn) för grå starr enl. nämnda metod; jfr DEPOSITION 3. Den 18 Januarii .. deponerade jag Starren på högra ögat. J. L. Odhelius i Veckoskr. f. läk. 4: 177 (1783). Patienten .. förmådde mig at å nyo deponera honom. Dens. Därs. 179.
5) [jfr lat. imperium, memoriam alicujus rei deponere o. motsv. anv. i fr.] (†) lägga bort, göra sig af med l. fri från, lämna (ngt); nedlägga (ämbete); jfr DEPOSITION 5. Medan som han deponerade rectoratet. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 130 (1658). The nye förwerfwade provincier .., som ännu .. icke hafwa kunnat .. deponera sin förre Öfwerheets åminnelse. RARP 8: 186 (1660).
a) [jfr fr. le Nil dépose un limon fécond samt motsv. anv. af eng. deposit] i sht om vatten l. annan vätska: gm afskiljande ur sig bilda (ngt) ss. bottensats l. fällning, afsätta (se d. o. 10 a α), aflagra, utfälla. Stående Jordvatten .. Deponera ock snart, då de förvaras i något glas, mycket Sediment, af allehanda slags materia. Wallerius Hydrol. 29 (1748). Imellan dem (dvs. hvarfven af fibrerna i kinabarken) formeras fina gångar, liksom rör, där troligen den saften circulerar, som deponerar Kina pulvret. J. P. Westring i VetAH 1800, s. 190. J. E. Arpi i Årsber. om sv. läk.-sällsk. 1818, s. 103. Hisinger Ant. 6: 83 (1837). Åtskilliga .. författare anse. att deponeringen bör ske vid svag ström och vid närvaro af ett flyktigt kolväte. Tekn. tidskr. 1888, s. 75 (i fråga om preparering af koltråd till elektrisk glödlampa medelst trådens upphettning i gasformigt kolväte, som därvid sönderdelas under utfällande af kol på tråden o. i dess porer).
b) [jfr fr. le limon se dépose quand l’eau est tranquille] (föga br.) refl.: afsätta sig, aflagras, utfällas. Det är nödigt att kolfvens hals är i lika temperatur som massan, på det att ingen syra der deponerar sig och förlänger operation. P. Lagerhjelm i VetAH 1813, s. 223.
Spalt D 950 band 6, 1910