| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DEPOSITION dep1ωsitʃω4n l. de1-, äfv. -å- l. -o-, äfv. depωs1– l. depω1– l. depos1-, l. -iʃ- (depositio´n Weste, – – – tschón Dalin; jfr skrifningen deposision Oxenst. brefv. 3: 122 (1627)), r. (f. Nordforss (1805), Dalin (1850), Lundell; m. Weste); best. -en, ä. o. hvard. i Sveal. o. Norrl. äfv. = (Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 30 (1655)); pl. -er.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] öfverlämnande (af rörligt värdeföremål l. dyrbarheter, penningar, dokument, vetenskaplig samling osv. åt en person l. åt enskild l. offentlig institution, bank, bibliotek, museum o. d.) till förvaring l. användning för ägarens räkning o. således utan öfverflyttning af nyttjande- l. äganderätten (’egentlig’ l. ’regelbunden’ l. ’reguljär deposition’); ofta konkret: deponeradt l. deponerade värdeföremål osv., depositum. Oxenst. brefv. 3: 122 (1627). Man hafver medh stoor skada och affsaknadt sökt att hafvan (dvs. hafva kopparn) osåldh, förmedelst deposition och andre sådanne sätt. A. Oxenstierna 1: 345 (1630). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 410 (1894). Mottagande af penningar och andra värdesaker eller värdehandlingar till förvaring — såsom ”depositum” eller egentlig, ”regelbunden” deposition. 2 NF 2: 855 (1904). (I förvar i riksbanken) Inlämnade hela depositioner. Riksd. rev. ber. ang. riksb. 1908, s. 53. Uppsala universitetsbibliotek har i dagarna mottagit i deposition .. den ryktbare språkforskaren Johan Ihres efterlämnade skrifter. AB 1909, nr 197, s. 5. — jfr MANUSKRIPT-, PENNING-DEPOSITION. — särsk.
α) bankv. i uttr. sluten deposition, öfverlämnande till förvar af värdeföremål nedlagdt l. nedlagda i försegladt paket l. låst skrin o. d., öppen deposition, öfverlämnande af värdepapper till bank l. bankir o. d. i o. för förvaltning för ägarens räkning; ofta konkret, = slutet, öppet depositum. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 286 (1893). Åtskilliga nutida banker erhålla .. en icke oväsentlig del af sina årsinkomster i och genom inflytande afgifter för slutna och öppna depositioner af olika slag. 2 NF 2: 857 (1904).
β) [jfr motsv. anv. i eng.] (i sht jur.) till DEPONERA 1 a slutet; ofta konkret: till vederbörlig offentlig myndighet osv. öfverlämnad pant, borgen, bördeskilling o. d. Schmedeman Just. 1086 (1686). De Depositioner, som giorde äro i Mynte-Teckn och Mynte-Sedlar, til infriande af någon för samma slags Mynt försåld Ägendom, böra .. stå för dens räkning, som Depositionen giordt. Publ. handl. 1: 311 (1721). Köparen såsom okallad vid Tredje Upbudet, kan då ej vara tilstädes at lyfta Bördeskillingen, som likväl är ändamålet med deposition i Börd. Ad. prot. 1800, 1: 191. De depositioner, som uti Landtränterierna redan stått i fulla tio år och deröfver, .. skola uppsägas till återlyftning. SFS 1828, särsk. bl. 14, s. 118. Schrevelius Civilr. 2: 443 (1847, 1857). Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag. .. Tillgångar: .. Deposition i kungl. statskontoret .. Kr. 40,629: 72. Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1907, s. 323.
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] insättning (af penningmedel) hos bankir l. i en bank o. d. med rätt för depositarien att använda (dem) i sin rörelse, särsk. om dylik penningplacering på ’depositionsräkning’ mot ’depositionsbevis’; konkret om penningsumma som placerats på nämnda villkor. BtRProt. 1828—29, IV. 3: 192. För contanta depositioner under tjugo riksdaler banco erlägger (Skånska) privat-banken ingen ränta. SFS 1830, s. 1059. Då, utan öppnande af upp- och afskrifningsräkning, contanta penningar såsom deposition emottagas i provincial-banken, skall det ske med ömsesidig bestämd uppsägelsetid. Därs. 1832, s. 414. Depositionerna äro i nutidens banker betalbara, dels vid anfordran, dels viss tid efter insättningen eller efter uppsägningen. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 309 (1893). Den vanliga ”depositionen” af penningar i banker är .. icke ett inlagsaftal, utan en försträckning. 2 NF 6: 163 (1906). — särsk. [möjl. uppkommet gm ellips ur DEPOSITIONS-RÄKNING] i förb. insätta l. placera l. (om bank osv.) (e)mottaga (penningar) på (å) deposition. (Allmänna verks o. inrättningars) behållningar (vid årets slut) skola .. uti bankinrättning på deposition eller upp- och afskrifning insättas. SFS 1873, nr 54, s. 7. Af en hvar, som sådant önskar, skall .. riksbanken .. på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes. Lagar, instr. o. regl. f. Sv:s riksbank 1903, s. 9.
c) [sannol. efter motsv., på inflytande från det kyrkliga latinet helt säkert beroende, anv. i fr.; jfr: Déposer, se dit aussi des corps morts qu’on laisse dans une Eglise, quand on les veut transporter ailleurs. Furetière (1725)] (†) bisättning. Dette tiänar dig allenest till Information om din S(alig) hustrws lijks deposition och förwaring. A. Oxenstierna Bref 4: 293 (1646).
2) [jfr motsv. anv. i d., t. o. mlat. (Zarncke Die deutschen univ. im mittelalter 10 (cit. fr. c. 1480)); se för öfr. den etymologiska afdelningen under DEPONERA 3] (fordom) motsv. DEPONERA 3, om den burleska invigningsakt hvarigenom ngn upptogs i studenternas krets o. som symboliskt framställde, hurusom råhet o. okunnighet hos studenten borde vika för hyfsning o. bildning. Eneström o. Swederus Vestm.-Dala nat. 29 (i handl. fr. 1651). Pastor H:r Iohannes Salthenius ..: Reste 1653 til Upsala Academie, och undergick deposition. Wettersten Forssa o. Hög 106 (c. 1750). Geijer I. 4: 307 f. (1838; med detaljerad skildring af en depositionsakt). De .., som blifvit förklarade värdige att till academiska medborgare antagas, måste (enl. Lunds univ:s konstitutioner af år 1666), innan de i studentmatrikeln inskrefvos och aflade eden, undergå deposition. Weibull LUHist. 1: 29 (1868). Redan 1595 skedde en högtidlig deposition (vid Uppsala univ.). Annerstedt UUHist. 1: 381 (1877). Brodelius beskrifver (år 1676) .. utklädningen vid sin deposition och tillägger, att som de voro 18, hann depositor blott gifva hvar två örfilar. Därs. II. 2: 395 (1909). — jfr STUDENT-DEPOSITION. — [efter motsv. anv. i t.] om studentdepositionen liknande o. från denna lånad receptionsceremoni hvarigenom ngn upptogs till gesäll inom boktryckarämbetet. Härmedelst (varda) alla så kallade Cornutskaper, Postulater, Depositioner, Välkommor, Ceremonier och flere slike .. sedvanor, af hvad namn the äro, aldeles förbudne och afskaffade. Förordn. f. boktr. 1752, s. C 3 b.
3) [jfr motsv. anv. i ä. eng. o. fr. la déposition de la cataracte] (†) med. motsv. DEPONERA 4: nedtryckning (af linsen) vid starroperation efter depressionsmetoden; starroperation utförd medelst nedtryckning af linsen; jfr DEPRESSION 1 a. Desse täta depositioner visa huru mycket ögat kan tåla. J. L. Odhelius i Veckoskr. f. läk. 4: 177 (1783).
4) [jfr fr. la déposition d’un empereur, mlat. o. nylat. depositio, afsättning från prästämbete (inom katolska kyrkan)] (†) afsättning (från ämbete o. d.). Ändogh förnembda practijkos tilhielpare (dvs. de som understödt katoliserande sträfvanden i Sv.), för offuerhetennes redzlo och theras medsellars förskiutelse och deposition, någon warning toge och syntes afftysna. A. A. Angermannus Förspr. t. Kyrkost. B 2 a (1587). Holländerna hafwa genom åtskillig skada, som dhe lijdet genom stoora herrars deposition (i Konstantinopel), tämmeligen taget af (i anseende till sin handel därstädes). S. Agrell (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 172.
5) (†) nedläggande af regering(en), abdikering; jfr DEPONERA 5. (Regerings-)tömberne böre wara dirigerade och styrde till administrationen och icke till depositionen. RARP V. 1: 296 (1654).
6) [jfr eng. a fine deposition of moisture] naturv. (o. med.) afsättning (se d. o. 4 a), aflagring, sediment, afsatt(a) l. aflagradt (-de) ämne(n), fällning; jfr DEPOSITUM 2, DEPÅ 3 samt DEPONERA 6. När desse depositioner utgjort dess (dvs. Östersjöns) botten eller strand. Hisinger Ant. 6: 18 (1837). Så länge alla geologiska formationer ansågos .. bildade på den våta vägen, genom deposition eller utkrystallisering. Jernk. ann. 1840, s. 121. Rokitansky tyckes .. anse sjelfva depositionen (af tuberkler) uti de flesta fall .. förmedlas af en inflamatorisk process. Gellerstedt Tuberk. lungs. 49 (1844). — jfr KALK-, MALM-, TUBERKEL-, ÖFVERGÅNGS-DEPOSITION.
-AFGIFT~02 l. ~20.
1) till 1: afgift som ngn har att erlägga till depositarie för gjord deposition. Leinberg Skolv. 2: 266 (1803).
(2) -AKT~2. (med afs. på ä. förh.) jfr -CEREMONI. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 30 (1655). Man har en beskrifning på en depositions-akt .. i Upsala 1716. J. E. Rydqvist i Skandia 7: 208 (1836). Eneström o. Swederus Vestm.-Dala nat. 4 (1877). —
(1) -ATTEST~02. (numera föga br.) = -BEVIS. Arnell Stadsl. 353 (1730). Depositions Attesten öfver Pantens lefvererande. Växiö rådstur. prot. 10 april 1738. Depositions-Attester, som af Riksens Ständers Banque utgifvas. Ad. prot. 1800, 1: 348. Skogman Bank 1: 10 (1845). Kindblad (1868). —
(1) -BANK~2. Zettersten Anm. om mynt 97 (1771). Om Giro- eller Depositionsbanker. Holmbergsson Sartorius 61 (1800; rubrik). Skogman Bank 1: 9 (1845). Kreditanstalterna (kunna) indelas i: 1) Banker i egentlig mening, äfven kallade depositions- och diskontbanker; 2) Sparbanker ..; 3) Pantbanker (osv.). Hultman Bankv. 1 (1903). —
(1) -BEVIS~02. af bankinrättning o. d. utställdt bevis om gjord deposition af penningar l. värdeföremål osv.; numera vanl. till 1 b, om dylikt bevis öfver på depositionsräkning placerade penningmedel; jfr -ATTEST, -SEDEL. Et dylikt til Rätten ingifvit Depositions Bevis. Ad. prot. 1800, 1: 168. Deposition sker genom insättning (i bank) af en bestämd summa, mot hvilken erhålles ett depositionsbevis, hvilket återlemnas och qvitteras, när penningarne vid förfallotiden uttagas. Rosenberg Bankv. 16 (1878). Blanketter till depositionsbevis. Stadg. f. tjenstg. v. Sv:s riksb. hufvudk. 1899, s. 6. Depositionsbeviset .. är ett värdepapper. Hultman Bankv. 9 (1903). —
-BOK~2.
1) till 1: bok som föres öfver deponerade penningar l. värdeföremål o. d. Depositioner i Flottans kassa .. antecknas i depositionsboken. Gynther Förf. 3: 21 (1852). I depositionsboken .. antecknas alla effekter, som inlämnats till (konsuls-) kansliet att förvaras. FFS 1904, nr 29 (A), s. 186. särsk. bankv. till 1 b: af bankinstitut förd bok öfver i detsamma deponerade, särsk. å depositionsräkning placerade penningmedel; jfr -LIGGARE. En samfäld Depositions-Bok, som upptager ett Conto för hvarje Räkningshafvare och bestämmer hvars och ens tillgodo ägande Saldo, i följd af skedde Insättningar och ingångne infriade Invisningar. Ordn.-stadga f. R:s ständers banks understyrelse 1840—41, s. 70. Stadg. f. tjenstg. v. Sv:s riksb. hufvudk. 1907, s. 32.
2) (med afs. på ä. förh.) till 2: (studentnation tillhörig) bok l. matrikel i hvilken studenternas namn efter depositionen inskrefvos. Västmanlands nations depositionsbok. Andersson Salbergs gram. 16 (1884). —
(1 b) -BOKS-KAMRERARE—0 ~0200. (förr) bankv. kamrerare som förde depositionsbok (i riksbanken). Ordn.-stadga f. R:s ständers banks understyrelse 1840—41, s. 76. —
(2) -CEREMONI~0002, äfv. ~0102. (med afs. på ä. förh.) jfr -AKT. 64 ynglingar genomgingo (vid Uppsala univ:s invigning 1595) den välbekanta depositionsceremonien. Annerstedt UUHist. 1: 91 (1877). 2 NF 6: 162 (1906). —
(1 a) -FACK~2. fack för förvaring af sluten deposition. Göteborgs Enskilda Bank uthyr brandfria depositionsfack. GHT 1895, nr 202 B, s. 3. SDS 1898, nr 299, s. 1. —
(1 a β) -FATALIER~0200, pl. jur. tid inom hvilken en deposition i en rättstvist måste göras. Publ. handl. 1: 311 (1721). —
(1 b) -FOND~2. bankv. fond bildad af deponerade penningmedel. Nordström Cred. 119 (1853). PT 1910, nr 76 A, s. 1. —
(2) -GÄSTABUD~002. (med afs. på ä. förh.) gästabud som af de nyblifna studenterna anställdes omedelbart efter depositionens slut, kornutöl; jfr -KALAS. Eneström o. Swederus Vestm.-Dala nat. 16 (i handl. fr. 1637). Depositions Gästebudh, som the äldre studenter utkräffia aff them, som tillkomma. Lewenhaupt Uplands nat. hist. 38 (cit. fr. 1638). —
(1 a) -HVALF~2. [jfr eng. deposit vault] (mot eldfara o. inbrott tryggad) lokal inom bankbyggnad o. d. hvilken är afsedd för förvaring af slutna depositioner. BtR Prot. 1828—30, 6: nr 96, s. 8. Under banksalen ligger depositionshvalfvet. AB 1898, nr 59 B, s. 2. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 44. —
(2) -INSTRUMENT~002. (med afs. på ä. förh.) instrument som användes vid studentdeposition, särsk. vid aflägsnandet af symbolerna för djurisk råhet o. okunnighet. Annerstedt UUHist. 1: 382 (1877). Depositorer med käpp och depositionsinstrument: hyfvel, träsax, yxa, borr och vattenskopa. Weibull Fr. Lund o. Lundag. 161 (1882). Annerstedt UUHist. II. 1: 25 (1908). —
(2) -KALAS~02. (med afs. på ä. förh.) jfr -GÄSTABUD. Härpå (dvs. efter depositionen) följer nu depositionskalaset, som desse supbröder på sitt språk kalla ”Cornutaria” eller Cornutöl. Lewenhaupt Uplands nat. hist. 13 (1877; efter handl. fr. 1633). —
(1) -KONTO~20. jfr -RÄKNING. Om nedsatte medel, efter vederbörligt beslut, tillfalla Kronan, böra de från depositionskonto afföras och till formel uppbörd tagas. Regl. f. styr. o. ekon. v. fl. 1836, s. 82. Styr.- o. rev.-ber. f. Sydsv. kreditaktiebol. 1910, s. 1. jfr KRONOUTSKYLDS-DEPOSITIONSKONTO. —
(1) -KONTOKURANT. (i Finl.) bankräkning å hvilken (högsta) depositionsränta godtgöres hvarvid dock uttagningar till ett visst begränsadt belopp kunna göras utan uppsägning. —
(1) -KONTOR~02. (förr) (Banken i Hamburg är) nästan icke annat .. än et Depositions-Contor för omyntadt silfver och guld. Ad. prot. 1800, s. 65. (Vi hafva) för godt funnit, att .. i Nåder bifalla Inrättningen af ett Växel- Låne- och Depositions Contoir. SPF 1811, s. 171. särsk., vanl. i best. sg.
b) om viss afdelning inom Sverges riksbank. Depositions-kontoret .. bokför och redovisar insättningar och uttag å räkningar öfver medel, tillhöriga såväl Banken sjelf, som allmänna verk och inrättningar, bolag och enskilda personer. Lagar, instr. o. regl. f. Sv:s R:s ständers bank 1865 —66, s. 69. —
(1) -KVITTO~20. af depositarie utfärdadt kvitto på mottagen deposition; särsk. till 1 a: kvitto på mottaget öppet depositum. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 320 (1893). PT 1908, nr 78 B, s. 1. —
(1) -MEDEL~20, pl. penningmedel som deponerats i bank l. hos bankir l. ss. pant, borgen, bördeskilling o. d. hos vederbörande myndighet; jfr -PENNINGAR. Bredberg Underr. f. exec. 2: 112 (i handl. fr. 1763). SFS 1828, särsk. bl. s. 119. Öfverståthållareämbetets depositionsmedel. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1907, s. 139. —
-METOD~02.
1) nat.-ekon. till 1; i uttr. den partiella depositionsmetoden, den metod att betrygga banksedlars inlösbarhet som består däri, att för hvarje banksedel utöfver det lagstadgade sedelmaximum hvilket får utgifvas utan metallisk betäckning, lagligt gällande mynt l. myntmetall af motsvarande värde måste finnas för handen i den sedelutgifvande bankens hvalf. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 327 (1893).
2) (†) till 3. När Depositions-Methoden lyckas är det den fullkomligaste Starr-operation. J. L. Odhelius i Veckoskr. f. läk. 4: 183 (1783). —
(1 a β) -MÅL~2. (knappast br.) jur. Uti Depositions måhl, der någon pålägges uppå Förskrifningar, Obligationer och Contracter at giöra deposition, under återvinning innom natt och åhr. Abrahamsson 670 (1726). —
(1) -PENNINGAR ~200, pl. (mindre br.) penningar som blifvit deponerade (i bank o. d.); jfr -MEDEL. Åstrand 1: 177 (1855). Björkman (1889). —
(1 b) -RÄKNING~20. af bank l. bankir förd räkning med insättare af deponerade penningmedel; numera bl. om dylik räkning öfver medel som äro förfallna till betalning viss tid från insättningen l. viss tid efter uppsägning; ofta i uttr. insätta l. placera l. (om bank osv.) (e)mottaga (penningar) på (å) depositionsräkning (jfr DEPOSITION 1 b slutet). Hvar och en, som på sådant sätt (dvs. ”i börd”) vil infria någon fast ägendomb i Stockholm, (måste) præstera depositionen i Riksens Ständers Banco på Magistratens depositions-räkning. Arnell Stadsl. 353 (1730). En bankmässigt bedrifven rörelse .. skulle .. hafva öppnat depositionsräkning mot ränta och med invisningsrätt. Nordström Cred. 254 (1853). Hernösands Enskilda Bank .. emottager penningar å Depositionsräkning på 3 månaders uppsägning mot 3 1/2 procent. AB 1890, nr 4, s. 2. Betalbara först viss tid efter insättningen eller efter uppsägning äro de medel som insättas på depositionsräkning i inskr(änkt) bem(ärkelse), på kapitalräkning och principiellt äfven de på sparkasseräkning. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 309 (1893). Hultman Bankv. 11 (1903). —
(1 b) -RÄNTA~20. ränta som godtgöres för på depositionsräkning (l. kapitalräkning) insatta penningmedel. Nordström Cred. 120 (1853). Rosenberg Bankv. 109 (1878). På kapitalräkning .. godtgöres Bankens högsta depositionsränta. SD 1892, nr 325, s. 1. Vid de ledande bankerna (i Sthm har) upp- och afskrifningsräntan rört sig mellan 1 1/2 och 3 procent, högsta depositionsräntan mellan 3 och 5 procent. Stockholm 3: 95 (1897). PT 1908, nr 244 A, s. 3. —
(1) -RÖRELSE~200. Skogman Bank II. 2: 18 (1846). Bankernas .. inlåningsrörelse .. sönderfaller i två hufvudgrupper: upp- och afskrifningsrörelse (giro) samt depositionsrörelse. Westman Nat.-ekon. grunddrag 232 (1885). Den moderna depositionsrörelsen, hvilken .. utvecklat sig ur den depositionsrörelse, som egde rum i Europas äldsta penning- och girobanker mot slutet af medeltiden. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 308 (1893). —
(2) -SAL~2. (med afs. på ä. förh.). I öfre våningen af Gustavianum (fanns) en särskild s. k. depositionssal. Annerstedt UUHist. 1: 381 (1877). —
(1) -SEDEL. (†) = -BEVIS. Måns Erichsons begiäran, om penningarnes deponerande utj Rätten emot behörig deposition zedell. Växiö rådstur. prot. 21 mars 1724. IT 1791, nr 34, s. 5. Vinterbladet 1853, s. 79. Hahnsson (1888). —
(1) -SKULD~2. skuld som utgöres af medelst deposition inlånade medel. Maximum för den del af sedel- och depositionsskulden, som icke motsvaras af Bankens reela fond, må fastställas till 22 millioner Riksdaler Banco. Skogman Bank II. 2: 112 (1846). SvT 1852, nr 24, s. 2. —
(2) -TAL~2. (med afs. på ä. förh.) tal som hålles vid en studentdeposition. Man har ännu ett depositionstal efter doktor Luther. Geijer I. 4: 310 (1838). —
(1) -VIS~2, adv. i form af l. medelst deposition. Tamm Änd. hos adv. 40 (1899). —
(2) -VÄSENDE~200 l. -VÄSEN~20. (med afs. på ä. förh.) Karl XI:s bref den 25 November 1691, deri han fann skäligt att ”alldeles afskaffa, utesluta och förbjuda bemälte depositions- och penalväsende”. Falk Östgöta nat. hist. 12 (cit. fr. 1691). Weibull (o. Tegnér) LUHist. 1: 129 (1868).
Spalt D 956 band 6, 1910