Publicerad 1910   Lämna synpunkter
DESCENSION de1senʃω4n l. des1– l. de1ʃ- l. deʃ1-, l. -än-, r. (f. G. Dalin (1871)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. descension, af lat. descensio, nedstigande, vbalsbst. till descendere (se DESCENDERA)]
eg. nedstigande, nedgång.
1) (numera knappast br.) astr. motsatt ASCENSION 1; i sht i förb. rät descension o. oblik descension. Hauswolff Nav. 438 (1756). Ascensional-Differencen .. är den Bågan af Æqvatorn, som ligger emillan Punkterna af Rätta .. och obliqva Ascensionen eller Descensionen. Chierlin Sjöm. 50 (1777). Descension .., den båge af eqvatorn, samtidigt med hvilken ett tecken af djurkretsen eller en viss stjerna går under horisonten. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878). Björkman (1889). Anm. I st. f. uttr. rät(t) o. oblik descension förekomma äfv. motsv. lat. uttr. descensio recta o. descensio obliqua. Rålamb 4: 23 (1690).
2) (knappast br.) om den nedgående delen af en kastad kropps bana. G. Dalin (1871).

 

Spalt D 1003 band 6, 1910

Webbansvarig