Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
DIABETES di1abe4tes, r. l. m.; i best. anv. vanl. utan slutartikel, sällan -en (Kleen Diabetes 28, 36, 58 (1897), Tretow Med. ant. 5 (1910: fettsotsdiabetesen)). Anm. B. Olavi (1578) har 2 ggr (sidd. 50 b o. 51 a) formen diabete (på förra stället: ”Och kallas then siwkdom Diabete”, på det senare: ”Ther som förmält står vm Diabeten”), hvilken emellertid snarast torde böra betraktas ss. en nylat.-gr. form, i det att ”Diabeten” väl hellre är att fatta ss. grekisk ack. än ss. best. sg. af svensk typ.
med. (vanl. långsamt förlöpande) sjukdom som karakteriseras af en abnormt riklig urinafsöndring; i regel om den s. k. sockersjukan (diabetes mellitus), som utmärkes däraf att urinen innehåller socker, men äfv. om andra former (t. ex. diabetes insipidus, polyuri, vid hvilken urinen bibehåller sin normala beskaffenhet); jfr FOSFAT-DIABETES. Då urinen afgår i vida ömningare mått än efter naturlig ordning, och då detta tillstånd varar länge och den sjuka afmagrar, så heter sjukdomen Diabetes. Hedin Handb. 321 (1797). En Diabetes botades af Vitriolsyra och Kina. Veckoskr. f. läk. 12: 241 (1797). En sjukdom, kallad Diabetes, der urinen blir sockerhaltig. Berzelius Kemi 6: 90 (1830). Den lätta diabetesen (är) långt allmännare än den svåra. Kleen Diabetes 58 (1897). Af diabetes finnas två former: en lätt och en svår form. Berg Läkareb. 814 (1903).
-DIET~02. ”Diabetesdiet” af klibröd, kött, ägg etc. med undvikande af socker, stärkelse och andra kolhydrater. Forssell Sockersj. 15 (1883). Pfannenstill Sockersj. 183 (1901). —
-MJÖLK~2. S. k. diabetesmjölk (har) blifvit framställd, som håller mindre än 1 % socker (Gärtners diabetesmjölk) och är ett ypperligt födoämne vid sockersjuka. Pfannenstill Sockersj. 193 (1901). —
-PATIENT~102. En diabetes-patient, från hvilken ofta afgingo två och en half kanna urin på dagen. Swartz Sobernheim 454 (1839). Oelrich Ammoniakafsöndr. 29 (1901). —
Spalt D 1145 band 6, 1911