Publicerad 1914   Lämna synpunkter
DIMINUERA dim1inɯe4ra, äfv. di1mi-, stundom dimin1– l. dimi1n-, äfv. -u-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, DIMINUTION (se d. o.).
Ordformer
(dem- G. Dalin (1871; jämte dim-, hvilket betecknas ss. ”mindre riktigt”))
Etymologi
[jfr t. diminuieren (dem-), ä. eng. diminue, fr. diminuer; af lat. deminuere, af de, bort, af, från, o. minuere, minska (jfr d. o. äfvensom MINUS), i det senare spr. äfv. diminuere gm sammanblandning med det medelst prefixet dis-, itu, isär, åtskils (jfr DI-), bildade diminuere, stycka, splittra, spränga; jfr ytterligare eng. diminish]
I. tr.
1) [jfr motsv. anv. i t., ä. eng., fr. o. lat., äfvensom af eng. diminish] (numera knappast br.) i allm.: minska, förminska. Lön- och betalningsafgiften bör ey .. diminueras. 2 RARP 5: 181 (1727). Diminuera .. minska, förringa. Andersson Frem. ord (1845, 1857). Diminuera, förminska. Ficklex. ö. främ. ord (1846, 1903).
2) [jfr motsv. anv. i fr., äfvensom af eng. diminish] (†) byggn. låta skaftet af en kolonn o. d. småningom aftaga i tjocklek l. afsmalna uppåt; jfr DIMINUTION 2. Collonnerne giöras .. mindre tiocka vid capitelet, än vid basen, det kallas at diminuera collonner. König Mec. 79 (1752).
3) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] mus. ersätta en not af längre tidsvärde med ett flertal noter af kortare sådant (hvilkas sammanlagda värde motsvarar den större notens). Instrumenten brukade (under 1500- o. 1600-talen) indelas i fundament-instrumenter, hvilka hade att spela noterna uthållna så som de voro skrifna, och ornamentsinstrumenter, som skulle utsmycka, ”kolorera” och ”diminuera” .. melodien med förslag, drillar, löpningar o. s. v. Valentin Musikh. 2: 57 (1901).
4) (†) förringa, tala förklenande l. nedsättande om (ngt); bagatellisera. (Danske kungen har) myckett talat om vår Konungs magt och denn fast diminueret. G. Oxenstierna (1628) i Oxenst. brefv. 3: 157.
II. intr.
1) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera knappast br.) i allm.: minskas, förminskas, aftaga. Dän tendres (dvs. ömhet) iagh för honom drager dän iagh till gudh wett är incapabel att för ett ögenbleck diminuera. (Stenbock o.) Oxenstierna Brefväxl. 1: 231 (1697; i bref till M. Stenbock från hans gemål). Diminuera .. minskas, aftaga. Pfeiffer (1837). Andersson Frem. ord (1845, 1857). Diminuera .. aftaga. Ficklex. ö. främ. ord (1846, 1903).
2) [med utgångspunkt i o. anslutning till DIMINUENDO] (i sht mus., mindre br.) låta tonen l. ljudet småningom aftaga i styrka, göra diminuendo. Glöm inte att diminuera i sista takten! (Mist-)Sirénen .. låter höra sig en stund, gnäggande, råmande, svällande ut i en hårresande, ryggkylande vibrering af intensiv klagan, innan den diminuerar i en lugnande dödsgrymtning. Stenfelt Skepparlif 5 (1903).

 

Spalt D 1393 band 6, 1914

Webbansvarig