Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
DOGSEN då3gsen2 l. dog3sen2 l. dok3sen2 (do`gsen Weste) l. DUGSEN dɯ3gsen2 l. dug3sen2 l. duk3sen2, adj. -set; -sne, -sna.
(numera knappast br.) = DOGSE. Sahlstedt (1773). Den långa raden af .. ansvarsfulla värf, som betroddes honom, tyda på, att han var en dugsen man. Fries Ad. familjelif 1: 3 (1895). — jfr MAT-, O-DOGSEN.
Spalt D 1881 band 7, 1920