| Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
DONJONG doŋʃoŋ4, äfv. don-, r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) donjons A. Sjöberg i VetAH 1797, s. 143 (: Don Jons)).
i sht bef. ”kärna” l. hufvudtorn i medeltida borg; sedermera benämning på högt beläget bombfast kärnverk i fästning; kasemattbyggnad. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 183 (1776; om hufvudbyggnaden af kastellet Drottningskär vid Karlskrona). Användandet .. af nödigt antal rum i södra donjonen å Karlstens fästning till kolerasjukhus. GHT 1892, nr 201 A, s. 2. Den tidigare medeltidens tornartade borg, donjon kallad. Hahr Arkitekt. hist. 299 (1902).
Spalt D 1968 band 7, 1920