DRIFTELIG, adv.
Etymologi
[af ett ej anträffadt ä. t. triftlich, motsv. mht. triftlich, adj., triftliche, adv., = triftic (se DRIFTIG II)]
(†) betydligt, synnerligt, ansenligt; jfr TRÄFFLIG. Maall, rotter och andra ohyra (hwilken ähr dreffteligh mycken och argh ähr). J. Printz (1644) i HB 3: 224.
Spalt D 2124 band 7, 1922
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se