| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DRYGHET dry3g~he2t, äfv. 4~1, r. l. f.; best. -en.
sbst. till DRYG. Alle .. Kroppar .. kunne (dvs. kunde) mätas til theres Storlek och Dryghet, förmedelst Watumål. Stiernhielm Arch. B 2 b (1644); jfr DRYG 7. Hufvudets dryghet. Hoorn Jordg. 2: 108 (1723); jfr DRYG 8. Med en dryghet i åtbörder som en Romersk Triumphator. Dalin Arg. 1: 31 (1754); jfr DRYG 9. Helsingarne .. togo sig frihet, at å nyo klaga öfver Vigtens dryghet. Runeberg IVetA 1757, s. 13; jfr DRYG 2. I (öfverstens) .. fylliga anlete upptäcktes lätt en viss enformig dryghet, förenad med en godtrogen enfald. Runeberg 4: 269 (1836); jfr DRYG 9. Med ljusens dryghet förstår han .. den tid, som ett paket ljus .. beräknas räcka. TT 1879, s. 170; jfr DRYG 1. Ropet mot .. (järnvägstariffens) dryghet. Forssell Stud. 2: 214 (1888); jfr DRYG 4. (Jules Verne hyser) antipatier mot engelsk dryghet och plump germansk chauvinism. Vetterlund StudDikt. 117 (1901); jfr 9. — jfr BOND-, DUM-, LAST-, PENNING-DRYGHET. — särsk.
1) (†) språkv. i fråga om språkljud, stafvelse osv.: längd, kvantitet. Efter sielflydningarnas (dvs. vokalernas) dryghet blifva stafvelserna delte i långa och korta. Hof Skrifs. 13 (1753). En Stafvelses Dryghet. FörsökSvSpr. 7 (1847). — jfr STAFVELSE-DRYGHET.
2) [jfr DRYG 3] (†) mängd, myckenhet, kvantitet. En medelmåttig dryghet af kokade .. äplen och päron (är) intet skadelig (för hälsan). Hof Underr. 173 (1766).
Spalt D 2230 band 7, 1922