| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DRÄTTE drät3e2, n.; best. -et; pl. -en.
(i starkt bygdemålsfärgadt spr.).
1) notdräkt, notvarp; jfr DRÄKT I 1 d, DRÄTT 2. Tå the fingo i sina Drätten stor ömnoghet af Fisk, sutto the i thenna vijken ock skrädde eller ränsade sin fisk. Oedman Bahusl. 250 (1746).
3) (visst slag af) väggbonad; jfr DRÄKT I 8, DRÄTT 5 a. Vid .. (högtider) bekläddes väggarna (i den halländska ryggåsstugan) .. med s. k. ”drätten” af hemmaväfdt rödt och blårandigt tyg. Hofberg Skogsbyggarl. 15 (1881).
-STUT. (drethie-) (†) dragoxe; bildl.: ”kreatur”. Förhölt Anderss Mattzon hans elache procedere, såsom i fiol med kyrkioherden, then han för frändsämio halp till gellet, och andra sine drethiestutar framfordrer. RP 8: 224 (1640).
B: (2) DRÄTTES-OXE. (drätte- (drette-) OPetri 1Post. 110 a (1528), BtFinlH 3: 233 (1549)) (†) dragoxe; jfr DRÄTTS-OXE. Luk. 14: 19 (NT 1526). Att I Dannemän ville förskaffe idher godhe drättis oxer till att bruke och berge eders åker och äng med, ther I och äre bättre belatne med än med the bramhester I .. holle. GR 25: 269 (1555). Rålamb 13: 106 (1690). —
(2) -TYG. (†) dragdon; jfr DRÄKT I 2 b, DRÄTT 4. Laga att all drättis-Tygh är skapat och botat, att det intet bryter eller skadar Creaturen på något sätt. Rålamb 13: 93 (1690). —
Spalt D 2275 band 7, 1922