| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
EFTERHJÄLPA äf3ter~jäl2pa, v. -er, -te, -t, -t; se för övr. HJÄLPA. vbalsbst. -ANDE, -NING (Ericsson Urmak. 159 (1897)); jfr EFTERHJÄLP.
(föga br.; jfr dock slutet) efteråt upphjälpa l. bättra på (ngt) l. avhjälpa (fel o. d.). Fahlcrantz 2: V (1864). — särsk. (fullt br.) tekn. o. konst. om kompletterande procedur varigm en arbetsprodukt l. ett konstverk o. d. får sitt slutgiltiga utseende l. varigm (under föreg. procedurer uppkomna) fel o. d. därå avhjälpas. Et (av konstnären Romsteck) i metal .. gutit Dödhufvud, som är gjordt .. så aldeles lyckeligen, at han ej behöft efterhjelpat med någon fil eller annat medel. Sv. Merc. 2: 333 (1756). Ciseleringen .. efterhjelpte (vid drivningen) möjliga fel. Eichhorn Stud. 3: 226 (1881). 2 Uppf. b. 10: 231 (1907; i fråga om stereotypering).
Spalt E 144 band 7, 1917