| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
ELEMENTARISK el1emänta4risk l. e1l-, l. -ent-, adj.; adv. -T.
a) (numera mindre br.) som tillhör l. består av l. har avseende på l. utmärker osv. elementerna (naturen) l. ett visst element; ofta liktydigt med: materiell, ”jordisk”, fysisk. Phrygius Him. lif. 110 (”101”) (1615; se under ELEMENT 1 a). Astrologia .. handler om Stiernornes werckan, vthi the Elementariske kroppar och nidrighe Creatur vnder himmelen. L. Paulinus Gothus Rat. bene viv. 198 (1633). Alt som holler wårt elementariska wesende tilhopa. Swedenborg Opera de reb. nat. 1: 293 (1719). Quennerstedt Kamp. om tillv. 27 (1898).
b) (†) som innehåller l. består av osv. ett element i dettas renhet (utan inblandning av främmande beståndsdelar); äv. allmännare för att beteckna ngt ss. den absolut rena formen (kvintessensen) av ett visst ämne. Then Elementariske Eelden. Rel. cur. 146 (1682). Gud gjorde hela Fästet, / Af ren och flytande och genomskinlig / Elementarisk luft. J. G. Oxenstierna 4: 242 (1815) [efter eng. elemental air]. Endast de finaste elementariska substanser utgjorde Valhalls-invånarnes näring. Atterbom VittH 130 (1845).
2) (†) till ELEMENT 6; jfr ELEMENTÄR 3. Förfarenhet i Geometrien, så väl den Elementariska, som Högre. Duræus Naturk. 4 (1759). Summariskt och i sin största allmänhet föredraga det elementariska af hvarje läroämne. Tegnér 4: 319 (1830).
Spalt E 461 band 7, 1921