Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ERKENTNIS, f.?
Ordformer
(erkentnuss 1536. erkanthnuss 1537)
Etymologi
[av t. erkenntnis, ä. t. erkantnis, erkantnus, vbalsbst. till erkennen (jfr ERKÄNNA)]
(†) avgörande, dom, omprövning. GR 11: 86 (1536). Därs. 353 (1537).

 

Spalt E 713 band 7, 1922

Webbansvarig