Publicerad 1922 Lämna synpunkter ERKLÄCKA, v. Ordformer (-kläckia RARP) Etymologi [efter t. erklecken, av er- (se ER-) o. klecken, räcka till (se KLÄCKA, förslå)] (†) räcka till, förslå; vara tillfyllestgörande. RARP 6: 84 (1657). VDAkt. 1697, nr 109. — Spalt E 713 band 7, 1922 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se