| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ERLYSA, v. -er.
(†)
1) (klart) framgå (av ngt). Och erlyser hennes lättfärdigheet dheraf, att (osv.). VDAkt. 1689, nr 452. Därs. 1690, nr 441.
2) i uttr. låta erlysa, ådagalägga, visa. Som högvyrdige fadren hafver .. låtet een högh gunst .. emot sine Clienter gunstigst ehrlyssa. VDAkt. 1677, nr 45. Därs. 1698, nr 432.
Spalt E 718 band 7, 1922