| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ETSNING et3sniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till ETSA 1. — särsk. med. till ETSA 1 a. Förtärande af nämnda salt .. framkallade häftig etsning af munnen. 2NF 17: 761 (1912).
2) till 2, särsk. till 2 a; i sht om framställande av för avtryckning å papper avsedd bild gm inristning i o. syrebehandling av en med etsgrund belagd skiva av koppar (l. annat ämne). VetAH 1773, s. 317. För utrönandet af stångjernets jemna textur, är dess etsning eller anfrätning med syror en god utväg. JernkA 1825, 1: 155. Så fullbordades den stora Asafesten (av Wahlbom) och sattes under etsning klockan 8 på aftonen. B. W. Wohlfarth (c. 1850) hos Wåhlin Wahlbom 26. Förutom slipning (av glas) förekomma en mängd andra dekoreringssätt, såsom målning, gravering, etsning, sandblåsning och förgyllning. SLorS 17: 23 (1899). — jfr HALVTONS-, KONTUR-, KOPPAR-, LINJE-, PORTRÄTT-, STRECK-, STÅL-, ZINK-ETSNING m. fl. — särsk. konkret: gm etsning utförd bild; avtryck av etsad plåt. Fransmännen hade .. genom etsningar mångfaldigat verken i Fontainebleau. Bagge Wendt 373 (1835). Sjelf målar han mycket vackert och roar sig dessutom med att göra qvicka etsningar på koppar. Lundgren MålAnt. 3: 219 (1873). Etsningarna tala .. ett mera förtroligt och mera omedelbart språk än träsnitten. NordT 1884, s. 157. Laurin KonstSv. 132 (1915).
(2 slutet) -SAMLARE. Etsningssamlare sätta olika värde på .. för den oinvigde obetydligt förändrade etsningar. Laurin KonstSv. 135 (1915). —
Spalt E 761 band 7, 1922