Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EXSPIRATION äk1spiratʃω4n l. -aʃ-, l. 01—, r.; best. -en, vard. utom i södra Sv. äv. =.
Ordformer
(förr äv. skrivet expiration)
Etymologi
[jfr t. ex(s)piration, eng. o. fr. expiration, ytterst av lat. ex(s)piratio (gen. -ōnis), till ex(s)pirare (se EXSPIRERA)]
(i sht i fackspr.) utandning. Prot. 30/3 1792, s. 4 a. Hvarje respirationsakt .. består af .. inandningen eller inspirationen och utandningen eller expirationen. Nyström Talorg. 5 (1888).
Ssgr (i sht i fackspr.): EXSPIRATIONS-LUFT. Hammarsten FysiolK 554 (1883). —
-TRYCK. i sht språkv. Kock Akc. 1: 13 (1878).

 

Spalt E 867 band 7, 1922

Webbansvarig