| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
FAKTORI faktωri4 l. -o- l. -å-; n.; best. -et, vard. äv. -t (Oxenst. brefv. 11: 69 (1632)); pl. -er ((†) = G. Oxenstierna (1623) i Oxenst. brefv. 3: 64, C. Bonde (1627) Därs. 11: 51 (: factorien, best.). -n (äv. -en?) Hallenberg Hist. 4: 733 (1794: factorien; sannol. avses, här liksom äv. på följ. ställe, uttalet -i4n), Därs. 5: 209 (1796: Factorien), Höjer Sv. 3: 362 (1883: handelsfaktorin)).
a) (numera föga br.; se dock nedan) av näringsidkare på annan plats upprättat kontor, filialkontor, avdelningskontor; i sht om dylikt kontor som av köpman l. handelshus upprättats för inköp o. försäljning av varor. (Vi anse) rådeligit .., meden thenn Bencht Utanby är väl förfaren udi then ryske handell, att han motte förfoge sich (till Sandhamn, nuv. Helsingfors) .. och ther thett factorij begynne. G. I:s reg. 21: 30 (1550); jfr b. Sv. konv.-lex. (1845). — särsk. [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] (fullt br. med avs. på utländska ävensom ä. sv. förh.) större köpmans l. handelshus’ l. handelssällskaps filialkontor på främmande ort; i sht om europeiskt handelskontor i utomeuropeiskt land; äv.: handelskoloni; jfr LOGE (samlingslokal o. d.). Mästedels alla handlande nationer i Europa hafva sine factorier i Surat. Serenius (1734; under factory). Hansestäderna hade sina faktorier och nederlagsplatser öfverallt. Fryxell Ber. 2: 119 (1826). Torpson Eur. 1: 65 (1895). — jfr GENERAL-, HANDELS-, UNDER-FAKTORI m. fl.
b) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (†) värksamhet ss. ”faktor”, kommission, kommissionshandel. Kiöphandelen drifwes (bl. a.) .. igenom Factorie och Commission. Risingh Kiöph. 30 (1669). Mäklare förbiudes at för egen Räkning drifwa eller inblanda sig uti Factorier, Skeps-Rederier .. eller annan Köpenskap. Publ. handl. 1: 267 (1720).
c) (†) motsv. FAKTOR I 1 a: befattning ss. ”faktor”. (Jag) Förnimmer, at E(ders) N(åde) int kan nåhe någon, som H. K. M. factorij ij Danzigh antaga vill. Oxenst. brefv. 11: 437 (1631).
a) [jfr motsv. anv. i eng.] inrättning för tillvärkning av varor i stor skala. — jfr ANKAR-, BOMULLS-, GEVÄRS-, KANON-, KNAPP-, KNIV-, KRONO-, KRUT-, METALL-, NUBB-, SAX-, SKOVEL-, SLIPERS-, SPIK-, STATS-FAKTORI m. fl.
α) fabrik l. värkstad för tillvärkning av krigsmateriell, i sht gevär; numera i sht i ssgr ss. GEVÄRS-, KRUT-FAKTORI o. d. samt elliptiskt för dylika ssgr. Oxenst. brefv. 1: 216 (1623). På dhe factorier, Saltpetterbruuk och annat mehr, som fästningerne och defensionswerket kan ha sitt understöd aff, .. har Gen. Gouverneuren .. flijtigt inseende. Saml. af instr. f. landtreg. 280 (1676). Rinman 1: 477 (1788). Vid faktorierna i Annelöf arbetas för närvarande med all fart. VL 1895, nr 25, s. 2 (om fabriker för tillvärkning av krut). Faktori för tillverkning af vapen och annan krigsredskap fanns 1570 i Arboga. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 295 (1897). — (†) i fråga om ss. hemindustri bedriven tillvärkning. Faktoriet uti Helsingland. VittAH 17: 290 (i handl. fr. 1625).
β) (numera bl. i historisk framställning) fabrik för tillvärkning av andra varor än krigsmateriell; särsk. om mekanisk värkstad, textilvarufabrik m. m. G. Oxenstierna (1623) i Oxenst. brefv. 3: 64. Ja, wist der på ankommer mycket, / Hwad Factorie tilwärkat stycket. Rydelius Vitt. 113 (1717; i fråga om klädesfabrik l. dyl.). (J. T. Munktell) begynte .. (1837 i Eskilstuna) uppföra ett ”mekaniskt faktori”. Tekn. tidskr. 1887, s. 166. Af .. verkstäder, som under 1800-talets förra hälft voro i verksamhet, kunna nämnas .. under 1830-talet: Alms och Malcolms, båda i Norrköping, det mekaniska faktoriet i Nyköping. Arbetsstatistik A: 4: 448 (1904).
b) (†) sammanfattande benämning på personalen vid industriell anläggning. Hafuer jagh åthskillige resor factoriet tillhopa hafft. Oxenst. brefv. 11: 327 (1646).
3) (i sht i Värml.) motsv. FAKTOR I 3: godsexpedition vid lastageplats, belägen vid kanal-, flod- l. insjöfarled. Beskr. ö. Dal. I. 2: 41 (1863). Fryksta faktori .. ombesörjer vidare befordran af gods från jernvägen sjöledes o. tvärtom. Sv:s handelskal. 1873—74, s. 77. Arell Sv. statsb. stationer 105 (1910).
(2 a β) -BOD. (†) bod där fabriksvaror säljas. Uti nya Facturie-Boden .. äro nu .. Stål-Spennen .. til salu. PT 1758, nr 5, s. 4. —
(1 b) -HANDEL. [jfr holl. factorijhandel, t. faktoreihandlung] (numera knappast br.) kommissionshandel. Ingen Crono-Betiänte, som upbörd hafver, (får) befatta sig med någon Commissions- eller Factorie-handel. Publ. handl. 2: 899 (1731). Dalin (1850). —
(2 a α) -HJÄLP. (förr) kam. naturaprestation (muskötstockar) som i Gästrikland o. Hälsingland utgjordes till gevärsfaktoriet i Söderhamn, sedermera förvandlad i en i mantalsräntan ingående pänningavgift. Factoriehielpen betales med penningar. Abrahamsson 138 (1726). Kronan (har ej) mera fordrat af allmogen, än spetsstakar och Mousquette ståckar, som är .. en ifrån och med år 1629 uti Jordeböckerna för Helsingeland uptagen, och de sednare under namn af Factorie hjälp, utgående årlig ränta. Om kolfourn. til gjevärsfactoriet i Söderhamn 6 (1771). Factorihjelpen .. (utgår) enligt Kongl. Kammar-Collegii Bref den 6 Maji 1718. Insulander Jordebokskunsk. 75 (1816). —
(1 b) -RÄKNING. (†) Then Räckning .. (som) emellan Principalen och Facteuren hålles, kallas FactorieRäckning. Agrelius Kort underv. 342 (1683). —
(2 a β) -RÄTT. (†) domstol som har att behandla mål rörande förh. vid fabriker, hallrätt. Then 21. Maji (1739) vardt then kort tilförene .. vprättade, och egenteligen så kallade Hall- eller Factorie-Rätt (hvilken the vid härvarande Fabriqver och Manufacturer vpkommande Tvistigheter åtskiljer,) af Hans Maj:t .. confirmerad. Rüdling Suppl. 545 (1740). —
(2 a) -SKRIVARE. (†) mil. fabriksskrivare. Till biträde för persedlars eftersyn m. m. samt till skrifvarehjelp eger materialförvaltaren att .. anlita faktoriskrifvaren (materialbokhållaren). SFS 1884, Bih. nr 42, s. 15. PT 1910, nr 218 A, s. 4. —
(2 a) -SMED. smed som arbetar vid (gevärs)faktori. C. Bonde (1649) i Oxenst. brefv. 11: 180 Sundelius Norrköp. minne 167 (1798).
Spalt F 90 band 8, 1921