| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FANTISERA fan1tise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (fantise´ra Weste, fanntisèra Dalin), v. -ade ((†) pr. ind. sg. -er L. Paulinus Gothus Christina E 2 a (1626), HernösDP 1663, s. 56). vbalsbst. -ANDE, -ING (numera föga br., Berchelt PestOrs. C 3 b (1589), Östergren (1920)), -NING (se d. o.).
1) hängiva sig åt fantasier l. drömmerier; tänka utan att komma längre än till blotta fantasier; (i tal l. skrift) framställa ngt som bl. är fantasifoster, hitta på, fabla, ”svamla”; stundom: yra, tala oredigt; ofta i förb. med prep. om l. över. Sitta och fantisera. Wij haffwe nogoth forfarit vtaff andre som hans predican hörth haffwa ath han phanteserar stor hoopp och ær noghot owarligh j sin ordh. GR 4: 25 (1527). Schroderus Os. III. 2: 228 (1635). (Den sjuka) phantiserade ständigt i Lazarettet öfver Lus-ohyran, den hon sade nätter och dagar bita sig. VetAH 1762, s. 272. Hon .. fantiserade om att hon hade hektik. Hedenstierna FruW 7 (1890). — särsk.
a) (†) i förb. med prep. efter: drömma om o. längta efter (ngn). Sÿ, iag suckar och phantiserar / effter eder, min hiärtans kiärha. Wivallius Dikt. 81 (1631).
b) (i skriftspr., numera mindre br.) med obj.: i fantasien tänka ut l. föreställa sig (ngt); med fantasiens hjälp bilda (ngt); uppdikta; numera i sht i p. pf. L. Paulinus Gothus Christina E 2 a (1626). Huru verklig min fantiserande förnimmelse var, då jag fantiserade Kerberos, så var dock den fantiserade Kerberos alldeles overklig. Wikner Tidsex. 2 (1888).
2) (i sht mus.) på ett instrument giva uttryck åt musikaliska fantasier vari man är försjunken; improvisera; ofta med av prep. över inledd bestämning angivande ett visst tema; äv. med innehållsobj. Londée Kellner 95 (1739). En musikalisk ung man fantiserade öfver Faust på pianot. Nordensvan Figge 69 (1885). 2NF 18: 68 (1912).
FANTISERA IHOP1010 04 l. HOP4. i fantasien (med fantasiens hjälp) bilda l. konstruera (ngt); jfr HOPFANTISERA. Estlander KonstH 585 (1867). —
Spalt F 269 band 8, 1924