| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FARMODER far4~mω1der, stundom fa4r~, l. 3~20, l. (i dagl. tal nästan alltid) FARMOR far4~ mωr1 l. ~mω1r, stundom fa4r~, l. 3~2 (fàrrmorr o. fárrmorr Dalin), l. (numera bl. i lagstil samt ngn gg mera tillfälligt) FADERMODER fa3der~mω2der, f.; best. -modern, äv. -modren, vard. -morn (Wetterbergh Penning. 300 (1847)); pl. -mödrar ~mø1drar resp. ~20. Anm. 1:o I st. f. best. -morn användes gärna omskrivning: hans farmor osv. 2:o I vissa fall användes ordet i best. anv. utan slutartikel; jfr FARBRODER, sp. 291, anm. 2:o.
(ngns) faders moder. 2Tim. 1: 5 (NT 1526). Fadher Modrens Moder Fru Birgitta .. war Kong Carl Knutzsons Syster. Girs G1 5 (c. 1630). Farmor Lisa. Almqvist Grimst. 33 (1839). Farmor ville ej släppa från sig det allra yngsta barnet. Wirsén i 3SAH 2: 366 (1887). Deras farfäder och farmödrar .. kunde tala finska. TurÅ 1904, s. 303. — särsk.
a) (vard.) i uttr. fans farmor o. d.; jfr DJÄVUL 1 j. En gammal käring, ful som Satans farmor. Rydberg Frib. 202 (1857). Wieselgren ÖAtl. 29 (1876).
b) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. göra ngt med farmors händer, utföra ngt illa.
Anm. Stundom användes ordet i svordomar; jfr FAN, sbst.1 anm. 2:o, sp. 249. Ta mig farmor. Sparre Sjökad. 418 (1850).
B: FARMORS-BROR, vanl. uttalat ss. två ord; best. -brodern, äv. -brodren30~20. (farmor-). Wieselgren Samt. 54 (1871, 1880). —
-MÖSSA. (knappast br.) Allvarsam som farmorsmössan. Hembygden 1912, s. 47 (ordstäv från Kyrkslätt, Finl.). —
-TISTEL. (†) den under vatten växande, med taggsågade blad o. styvtaggig stängel försedda växten Stratiotes aloïdes Lin.; vattenaloe. (Eng.) Fresh-Water-Soldiers, (Sv.) farmors-tistlar. Serenius Iiii 4 a (1757).
Spalt F 302 band 8, 1924