Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FJÄRNA fjæ3rna2, v. -ade; o. FJÄRNAS fjæ3rnas, v. dep. -ades.
Ordformer
(fje- 18341861)
Etymologi
[av d. fjerne, till fjern (se FJÄRN)]
(i vitter stil, föga br.) fjärma; tr., refl. o. dep. Strinnholm Hist. 1: 562 (1834). Som om på vingar burna, de sig fjerna. Lovén Dante 1: 87 (1856). Om hennes kön / Och ljufva drag ej varit nog att fjerna / Den sömn, som eljest skulle känts så skön. CVAStrandberg 4: 131 (1857). Berger Dröml. 344 (1909).

 

Spalt F 711 band 8, 1924

Webbansvarig