Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FJÄRNA fjæ3rna2, v. -ade; o. FJÄRNAS fjæ3rnas, v. dep. -ades.
(i vitter stil, föga br.) fjärma; tr., refl. o. dep. Strinnholm Hist. 1: 562 (1834). Som om på vingar burna, de sig fjerna. Lovén Dante 1: 87 (1856). Om hennes kön / Och ljufva drag ej varit nog att fjerna / Den sömn, som eljest skulle känts så skön. CVAStrandberg 4: 131 (1857). Berger Dröml. 344 (1909).
Spalt F 711 band 8, 1924