Publicerad 1924 Lämna synpunkter FLA, n. Etymologi [möjl. besläktat med sv. dial. fla, f., gungfly, flå, f., flatsida, nor. dial. flaa, f., vid sjöbassäng, om vilka se EHellquist i Landsm. XX. 1: 135] (†) 1) stinkande ställe, träsk. Spegel ÖPar. 37 (1705). 2) elak dunst, stank. Spegel GV Eee 1 b (1685). Hiärne 2Anl. 232 (1706). Spegel 108 (1712). Spalt F 729 band 8, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se