Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FLO flω4, sbst.3, r. l. m. ((†) n. Schultze Ordb. 1184 (c. 1755)); best. -n l. (numera bl. bygdemålsfärgat) -en (Sjöstedt Husdj. 2: 32 (1862), LAT 1871, s. 122); pl. -ar ((†) -er Hermelin IVetA 1771, s. 19); äv. FLOR flω4r, sbst.3, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
1) landt. benämning på den del av golvet i en ladugård l. i ett stall som ligger bakom båsen l. spiltorna, stundom äv. innefattande den invid båsen anbragta gödselrännan. Flo av trä eller cement. Fähus .. medh .. (provisorisk) flor. InventVada 1628. Granris hackas och strös under dem (dvs. kreaturen) i Båsen och på floren. Dahlman Reddej. 37 (1743). Floarne togos de dubbla (dvs. mellan tvenne båsrader befintliga) 6 fot breda och de enkla 4 fot breda, allt med inberäkning af urinrännor. LAHT 1878, s. 172.
5) (förr) gymn. den del av golvet i en gymnastiksal som låg ngt högre än det övriga golvet (numera ersatt med bänkar). Ling Tab. 29 (1866).
(jfr 2) -STOCK. stock som avgränsar flon l. gödselrännan från båsen; jfr HAMMAR-STOCK. VDAkt. 1736, F III 7.
Spalt F 823 band 8, 1925