Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORTEL for4tel, äv. 32, stundom FOTTEL fot4el, äv. 32, r.; best. -n, ngn gg -tlen; pl. -tlar.
Ordformer
(fortel 1823 (: Fortelskepp) osv. fottel (-å-) 1853—1907. vortheil 1823 (: Vortheilskepp))
Etymologi
[av t. vorteil, fördel, av vor (se FÖR, prep.) o. teil (se DEL)]
boktr. uppsatt sats av typer som sättaren vid avläggandet av en form efter tryckningen lyfter upp i ett särskilt skepp, emedan den förr l. senare kan ånyo begagnas (ss. kolumntitlar, rubriker). Fahlgrén Boktr. 113 (1853).
Ssgr (boktr.): FORTEL-DÄCKEL. jfr DÄCKEL 1 b. NordBoktrK 1907, s. 362. —
-SKEPP. Täubel Boktr. 2: 12 (1823).
Avledn.: FORTLA, v. (fåttla) boktr. begagna fortlar. Fahlgrén Boktr. 110 (1853).

 

Spalt F 1185 band 8, 1925

Webbansvarig