Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FRAT fra4t, n., i bet. 3 äv. r. l. m. (LoW (1911)); best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. (nästan bl. i bet. 3 o. 5) = (JernkA 1824, s. 339), ss. r. l. m. -ar.
1) [ssgn RÅTTE-FRAT är anträffad redan på 1600-talet] i fråga om ”frat” (i bet. 2): ätande, gnagande; numera bl. skogsv.; förr äv. konkret: skada vållad av frat (i bet. 2). Weste (1807). På grund af .. (nunnelarvernas) frat å barren (uppstår vanl.) en intensif barrdoft. SkogsvT 1904, s. 497. — jfr MUS-, RÅTT(E)-FRAT.
2) (vard.) om varjehanda smärre djur (ss. sorkar, möss, insekter) som gm sitt ätande l. gnagande vålla skada l. obehag; ohyra; nästan bl. i koll. anv. (Spannmålen är) mäst aff fraat och ohyro förtärd. VDAkt. 1653, nr 212. Att hålla våra trädgårdar .. fria från otrefligt frat. Ericson Fågelkås. 2: 30 (1907). — särsk. bildl. VexiöBl. 1814, nr 47, s. 3. Under Gustaf Adolfs tid hitkom en mängd skotskt frat och hyrde ut sig som soldater. Strindberg RödaR 293 (1879).
3) [jfr MUNKLÖSS ss. benämning på (växter av) samma släkte] bot. av Landtbruksakademien föreslagen benämning på växter av släktet Cynoglossum Lin. NormFört. 17 (1894). — jfr MUNK-FRAT.
4) (vard.) smulor, fnas, avfall, skräp, strunt. IErici Colerus 1: 93 (c. 1645). Den ädle Magistrat, / Tror jag, får ej annat sofvel, / Än pannkaka, lök och frat. Bellman 4: 79 (1791). Hustrun bär honom mat: / Bara smulor och frat. Gumælius Engelbr. 5 (1858). LAHT 1885, s. 265. — jfr MASK-FRAT.
5) hål l. fläck uppkommen gm frätning l. dyl.
b) (†) metall. om otätheter i järn l. stål, vid filning l. polering framträdande ss. mörka punkter. Rinman Jernförädl. 220 (1772). Frat eller infrätning på jern. Linderholm (1803). Eneberg Karmarsch 2: 10 (1859).
Spalt F 1415 band 8, 1925