| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FRIERI fri1eri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er (Dalin Arg. 2: 56 (1734, 1754) osv.) ((†) -en Barckhusen Cotossichin 170 (1669)).
vbalsbst. till FRIA, v.2
1) (numera föga br.; se dock a, b) till FRIA, v.2 1: strävande, ansträngning(ar) att få (ngn till) hustru, uppvaktning; äktenskapshandel; äv. konkretare, dels: tid under vilken man gör ngn sin uppvaktning l. kur (förr övergående i bet.: tid före giftermålet då man redan överenskommit om äktenskap), dels (förr): kärleksförhållande. Messenius Sign. 7 (1612). Du Moors-Grijser, / Du äst nappast afwänd än från Tissarne; / Och wilst gå på frijerij? Stiernhielm Cup. 8 (1649, 1668; yttrat till Cupido). Han (hade) i förtidh, under frieriedt med denne sin hustru, henne .. häfdadt och med henne barn afladt. RARP 8: 151 (1660). (Frågades) huru länge hon haf- (ve)r waret i frijerij medh drängen? VDP 1674, s. 467. Hade det varit i början av frieriet, hade han kanske dragit sig tillbaka. Men nu var lysning redan uttagen. Lagerlöf Saga 72 (1908). — (†) i förb. fatta l. anställa ett frieri med ngn. OxBr. 3: 212 (1631). VDAkt. 1688, nr 94. — särsk.
a) (fullt br.) (inställsamt) försök att vinna ngns bevågenhet l. att vinna ngn för sina syften. Landsm. VIII. 1: 25 (1887). Det är egendomligt att bevittna Zola’s frierier till Franska Akademien. PT 1897, nr 156, s. 3. Liberalt frieri (till socialdemokraterna omedelbart före ett riksdagsmannaval). VL 1908, nr 87, s. 1. jfr RÖST-FRIERI. — särsk. (†) allmännare: bön, anhållan. Horn Lefv. 204 (1651).
b) (i sht förr) till FRIA, v.2 1 b. Crælius Nås 27 (1837). Pojkarne voro i de åren, att de gingo ut på frieri om kvällarna. Blomberg Uvd. 39 (1917). jfr Lenæus Delsbo 200 (1764). — jfr NATT-FRIERI.
2) till FRIA, v.2 2: (formlig) anhållan om ngns hand (äv. för annans räkning). Falla igönom korgen, eller få ney vthi sitt frierij. Linc. (1640; under excido); jfr 1. Förlovningen föregicks (hos allmogen) av frieri med en eller flera talemän. SErixon hos Flodström SvFolk 369 (1918).
Spalt F 1519 band 8, 1926