Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRILLA fril3a2, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(frilla (-ij-) 1Mos. 22: 24 (Bib. 1541) osv. frylla LBenedicti Lijkpr. 56 (1618: Fryllebarn). frälla Spegel GV Eee 2 a (1685; jämte Frilla))
Etymologi
[fsv. friþla, frilla, motsv. d. frille, isl. friðla, frilla, fht. fridila, älskarinna, hustru, feminin motsvarighet till isl. friðill, älskare, mnt. o. mht. vridel, älskare, äkta man; besläktat med FRIA, v.2, FRID m. fl.]
(om ä. förh. o. arkaiserande) kvinna som lever tillsammans med en man utan att vara gift med honom: älskarinna, mätress, konkubin; ofta om hustru av lägre rang som orientens konungar hade jämte den förnämsta: bihustru; förr ngn gg äv.: sköka. Sextiyo äro Drottninganar, och ottatiyo frillonar. HögaV 6: 7 (Bib. 1541; Bib. 1917: bihustrurna). (Erik XIV) hafver .. tagit sigh en frille .. til echte hustro. RA 2: 256 (1568). Bättre wara en dannemans frilla, än wara giffter illa. Grubb 72 (1665). Om morgonen kom Bönder och Ryska Frillor till mit qvarteer. SLöfvingh (1730) i HFinlÖ 1: 429 Fröding NDikt. 92 (1894; i efterbildning av bibliskt spr.).
Ssgr: A (†): FRILL-BARN, se C. —
-UNGE. [jfr HOR-UNGE] Dalin Arg. 2: 204 (1734, 1754).
B: FRILLE-BARN, -DOTTER, -GRÄS, -SON, -STÅND, se C.
C: FRILLO-BARN. (frill- 1846. frille- 1618—1911. frillo- 1541 osv. frillu- 1643) [fsv. frillu barn] barn till en frilla, oäkta barn; bastard. 1Krön. 3: 9 (Bib. 1541). Ingen qwinna skal efter hoorbarn eller frillobarn taghas i kyrckio, för än lagha syndabättring vthlofwat är. Rudbeckius Kyrkiost. 10 (c. 1635). SKN 1841, s. 27. —
-BOREN, p. adj. (knappast br.) född av frilla, oäkta. Dalin Hist. 1: 543 (1747). Därs. 581. —
-DOTTER. (frille- 1542—1885. frillo- 1854 osv.) jfr -BARN. Johansson Noraskog 2: 302 (cit. fr. 1542). —
-GRÄS. (frille- 1638—1757. frillo- 1685 osv.) [jfr SLÄGFRID ss. namn på samma växt; växtens rot ansågs sedan gammalt ss. ett kärleksmedel] om örter av släktet Galium Lin., måra, särsk. Galium verum Lin., gulmåra; äv., i förb. vitt frillogräs, om Galium boreale Lin., vitmåra. Franckenius Spec. C 2 a (1638). Lyttkens Ogräs 32 (1885). —
-SON. (frille- 1616—1896. frillo- 1840 osv.) [fsv. frillo son] jfr -BARN. LBenedicti Lijkpr. 18 (1616). Bååth GrStig. 145 (1889). —
-STÅND. (frille- 1635. frillo- 1779) (mindre br.) en frillas stånd; motsatt: gift (äkta) stånd. Schroderus Os. 1: 584 (1635). SP 1779, s. 792. —
-VAKTARE. (tillf.) i fråga om harem. Est. 2: 14 (Bib. 1541).
D (†): FRILLU-BARN, se C.

 

Spalt F 1536 band 8, 1926

Webbansvarig