Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FÄNRIK fän4rik, äv. fän3rik2, m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(fen- 1535—1844 (: fenriksår). fänd- 1535—1874 (: granadörfändrik). ffenel- GR 8: 144 (1532). fän- 1597 osv. -rek 1593. -rich, -rick 1532—1824. -rik (-ric) 1626 osv.)
Etymologi
[liksom d. fændrik av t. fähn(d)-rich, till mht. vaner(e), fanbärare, till mht. vane (se FANA); jfr mnt. vener, venre, mnl. vaendrigh, holl. vaandrigh]
urspr.: militär befälsperson som bar en truppavdelnings fana; senare (till år 1835 o. efter 1914): innehavare av lägsta officersgraden (till vilken, efter 1914, från krigsskolan utexaminerad elev utnämnes med konstitutorial, icke med fullmakt); i Finl. numera: underlöjtnant vid armén; jfr FANJUNKARE. GR 8: 144 (1532). Fändrickens förnämbste occupation är .. at achta och bära sin Fahna. Söderman ExBook 185 (1679). Fänrik Ståls Sägner. Runeberg (1848; boktitel). En adjunkt med hustru och en fänrik med hund äro en styggelse inför vår Herre. Granlund Ordspr. (c. 1880). BtRiksdP 1914, B 14: nr 1, s. 184. jfr GARDES-, KRON-, UNDER-FÄNRIK m. fl. — särsk. (†) i vidsträcktare anv.: fanbärare; anförare. Yterligere wardt Palo Bertill förhördht hwilkenn war een Fänrich för denn förrädere hopenn. UrkFinlÖ I. 1: 67 (1597).
Ssgr: FÄNRIKS-BOSTÄLLE~020, äv. ~200. (förr) 2RARP 3: 92 (1723). PT 1908, nr 297 B, s. 2. —
-DAGAR, pl. jfr -TID. CVAStrandberg 3: 309 (1853). —
-FULLMAKT~20 l. ~02. (förr) GR 29: 759 (1560). —
-LÖJTNANT~20 l. ~02. (förr) titel för fänriks närmaste man (o. ställföreträdare). Widmark Helsingl. 1: 182 (1860; sannol. efter handl. fr. 1589). Hallenberg Hist. 4: 734 (1794; sannol. efter handl. fr. 1618). —
-LÖN. KKD 1: 233 (1709). —
-ÅR. år varunder ngn tjänstgör ss. fänrik; äv. (numera föga br.) i överförd anv. i pl., om ngns första värksamhets- l. tjänsteår. (”Fiskarflickan” av Malmström påminner) om Axel och mina egna Fänriksår. Tegnér (WB) 9: 375 (1840). I mina fändriksår — ty man kan räkna sådana utan att behöfva tjena kongl. majestät och kronan. Blanche Bild. 4: 148 (1865). Lange Luba 88 (1889).
Avledn.: FÄNRIKSKA, f. (†) hustru till l. änka efter fänrik. VDAkt. 1717, nr 314. ArvskifteVäxiö 1832.

 

Spalt F 2121 band 9, 1926

Webbansvarig