| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(II B) -KONSTLA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ing. [efter t. verkünsteln; jfr KONSTLAD] göra (ngt) konstigt l. onaturligt; numera företrädesvis i p. pf. o. ss. vbalsbst. (se b, c), ävensom i pass. med intr. bet.: bliva onaturlig l. tillgjord l. konstlad. Dähnert 153 (1746). Thorild (Hans.) 1: 245 (1778). Uttrycket .. stelnar och förkonstlas. Rydberg RomD 23 (1877). (Hjälpapparater för välskrivning) förkonstla undervisningen. Holmqvist Skrifn. 55 (1890). särsk.
a) (†) utan klandrande bibet.: förvända, göra (ngt) oigenkännligt. Namnet hade .. (P. Valtinson) förkonstlat igenom orden af en glad Penna Vp Satt. Benzelstierna Cens. 224 (1743).
b) i p. pf. i adjektivisk anv.: tillgjord, onaturlig, konstlad, maniererad, driven till onatur; motsatt: okonstlad. Thorild 4: 194 (1795). Återföra en förkonstlad smak till mera renhet och enkelhet. Lyceum 2: 111 (1811). Prosatörer, som älska det sökta och förkonstlade. PT 1906, nr 34 A, s. 3.
c) ss. vbalsbst. -ing, särsk. i konkretare anv.: tillgjordhet, onaturlighet, onatur. Thorild 4: 194 (1795). Renaissansens byggnadskonst urartade till den s. k. ”barockstilen”, utmärkande sig genom förkonstling och öfverlastning af prydnader. Pallin NTidH 167 (1878). Hagström Herdam. 2: 126 (1898). —
(II 1 a α) -KOPPLA. [efter t. verkuppeln] (†) gm koppleri förföra l. förleda (ngn) l. bringa (ngn) på avvägar. The .. förkopla och besnäria the vnge Möör. Schroderus Albert. 1: 39 (1638). Dähnert 160 (1746). —
(I 1 c) -KOPPLINGS-MOTSTÅND300~20. [jfr t. vorschaltwiderstand] tekn. motstånd som kopplas i serie med en elektrisk apparat, varigm denna icke utsättes för hela nätspänningen. TT 1897, B. s. 63. 2NF 7: 278 (1907). —
(II 2 b α) -KOPPRA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ing. [efter t. verkupfern] (i fackspr.) förse (ngt) med ett hölje av koppar, bekläda l. förhyda (ngt) med koppar, kopparkläda; särsk.: överdraga (ngt) med en tunn hinna av koppar. Galvanisk, galvanoplastisk förkoppring. RelUlrEleonIntågh 1680, s. A 4 a. Föremålen .. förkoppras i ett bad af kopparsulfat. NF 5: 847 (1882). De stolta Ostindiefarare, som med förkopprade sidor plöjt tvenne oceaner. Ahrenberg Hem. 230 (1887). ”Compound”-tråd, d. v. s. förkopprad ståltråd. 2UB 3: 111 (1897).
Ssg: förkopprings-vätska. tekn. kopparlösning varmed förkoppring värkställes. Eneberg Karmarsch 2: 567 (1861). AHB 45: 51 (1870). —
(II 2 a) -KORKA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ning. [jfr t. verkorken] bot. ombilda (ngt) till kork; vanl. i pass. med intr. bet.: ombildas l. utveckla sig till kork; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. BotN 1876, s. 23. (Växttråden) förvedas och förkorkas, med växtens tilltagande ålder. Juhlin-Dannfelt 433 (1886). Endast sådana väfnader inom växten, hvilka äro förvedade eller förkorkade, komma att bevaras. Andersson Växtv. 7 (1896). Andersson o. Birger 20 (1912). —
(II 1 c α) -KORSA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ning. (numera föga br.) refl.; eg.: (ivrigt) göra korstecken; förfasa sig; jfr KORSA SIG. (Han) förkorsar sig .. öfver de allan verlden förderfvande Idealisterna. Polyfem II. 20: 2 (1810). Der blef ett skrik och ett kackel och ett förkorsande (när sängomhänget föll ned över fruarna)! Benedictsson Ber. 190 (1888).
Spalt F 2814 band 9, 1927