FÖR- ssgr (forts.):
(II 1 c α) FÖR-KOSTA. [jfr mnt. vorkosten, ä. t. sich verkosten] (†) refl.: göra (dryga) utgifter (för ngt). Men iach (Paulus) wil gans gerna förkosta mich, och sielff vthgefuas för idhra siälar. 2Kor. 12: 15 (NT 1526; Bib. 1541: vthgiffua migh; gr. δαπανήσω, Vulg.: impendam).
Spalt F 2818 band 9, 1927
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se