Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2) -OMMÄLT, p. adj. (†) förutnämnd. Uti den förommälte min angelägenhetz besörjande. ÅgerupArk. 9/11 1742. —
(I 2) -OMNÄMND, p. adj. (†) förutnämnd; jfr FÖRR-OMNÄMND. Ilmoni Sjukd. 1: 74 (1846). Den föromnämde Pascal. Frykholm Ångm. 147 (1881). —
(I 2) -OMRÖRD, p. adj. (†) som (i förevarande framställning) behandlats l. omtalats tidigare; förutnämnd; jfr FÖRR-OMRÖRD. Stiernman Com. 5: 290 (1692). I föromrörde Sochnestämmo Protocoll. VDAkt. 1782, nr 233. —
(I 2) -OMTALD l. -OMTALT, p. adj. (†) som (i förevarande framställning) omtalats tidigare; förutnämnd; jfr FÖRR-OMTALT. I föromtalde Eders Höghwördigheetz och ven: Consistorij skrifwelse. VDAkt. 1677, nr 110. Dalin Hist. 1: 541 (1747).
Spalt F 3046 band 9, 1927