| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRPASSA förpas4a l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förpa´ssa Weste; förpàssa Dalin), v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) utfärda rese- l. transporttillstånd för (ngn l. ngt) o. d.
a) (†; se dock α o. β) förse (ngn) med pass; äv. i p. pf. ss. adj. Kong. Mtt i Danmark förpassar the Danske undersåter at löpe til Riige. SvTr. V. 1: 129 (1603). Eij tillåtes Prästerna at förpassa .. (kringvandrande tiggare) vthöfwer deeras församblingar. LReg. 248 (1648). Sedan vi här (i Västerås) blifvit förpassade af Landshöfdingen .. och Lands-Secretararen .. skyndade vi med resan. Linné Sk. 9 (1751). Förpassade gårdfarihandlande. (Agardh o.) Ljungberg 4: 202 (1863). Auerbach (1908). jfr O-FÖRPASSAD. — särsk.
α) (fullt br.) i sht fångv. med avs. på fånge l. frigiven tvångsarbetare: förse (ngn) med fångförpassning resp. pass, avsända (ngn) försedd med fångförpassning resp. pass (ngnstädes hän). Oscar I Straff 103 (1840). (Den frigivne) skall af arbetsanstaltens föreståndare förpassas till den kommun, der han har sin hemort. SFS 1885, nr 27, s. 5. särsk. fångv. ss. vbalsbst. -ning; äv. konkret: fångförpassning (se d. o. 2). KBref 27/10 1757, s. 4. Den häktade .. (har) ett par gånger kommit (till Ed) ”på förpassning”. NDA 1911, nr 152, s. 2. jfr FÅNG-FÖRPASSNING.
β) (fullt br.) adm. i uttr. förpassa (ngn) (ut)ur riket o. d., om den enklaste formen för utvisning av utlänning; jfr 2. SFS 1927, s. 676. LbRättskLandsfisk. I. 2: 115 (1927).
γ) (†) övergående i bet.: avskeda. (Ingen) Huuszbonde må förpassa eller affskedh gifwa någhon aff sine Hammarsmeder .., förr än han Bärghmästaren ther om notificerat hafwer. PrivBergsbr. 1649, 4: mom. 39.
b) i sht tullv. utfärda tullförpassning å (tull- l. accispliktigt gods, ävensom sådant inrikes gods som försändes från ort till ort inom Sv. med från utrikes ort kommande fartyg); förr äv.: förse (fartyg l. fartygsbefälhavare) med tullpass l. tullförpassning. HSH 6: 89 (1658). Thet som i Skåne, Bleking, Halland och Bohwslähn inskieppas .. måste .. aff stoore Siötulls-Camrarne förpassas. OrdnKiöpm. 1668, s. B 2 b. Förpassad Skeppare skall .. ingifva sina å fartyg och gods medhafvande förpassningar (till tullkammaren). SFS 1825, s. 316. Förpassningsfria och förpassade fartyg. Höjer Sv. 1: 13 (1873). SFS 1904, nr 35, s. 29. Obeskattadt socker må, behörigen förpassadt, sjöledes eller på järnväg försändas från fabrik .. till fabrik. Därs. 1905, nr 37, s. 25. — särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret: tullförpassning, förr äv.: tullpass. Branting Förf. 2: 432 (1829; efter handl. fr. 1756). Förpassningar, liksom andra tullinlagor, skola utskrifvas i 2:ne exemplar. Smedman Kont. 5: 7 (1872). — jfr TULL-FÖRPASSNING.
c) (i fackspr.) ss. vbalsbst. -ning, vid kommunikationsvärken, i sht postv.: utställande av en förteckning över (vid en viss transport medfört gods, medförd post osv.), vid järnvägarna numera bl. vid försändelser i tjänsten; äv. konkret, om dylik förteckning: postförpassning osv. TT 1880, s. 126. Posten förtecknas i allmänhet å en enklare handling, s. k. förpassning. 2NF 37: 1133 (1925). — jfr POST-FÖRPASSNING.
2) (vard. o. skämts.) utan omsvep l. hänsyn skicka i väg l. förflytta l. befordra (ngn l. ngt ngnstädes hän); jfr EXPEDIERA 2. Wallin Invign. 8 (1837). Vissa namn och sifferuppgifter .. skulle kunna utmönstras ur sjelfva den sammanhängande framställningen och förpassas till registret. SvFlicksk. 79 (1888). Länsmannen förpassades hastigt och lustigt utom dörren. Hagström Herdam. 2: 218 (1898). — särsk.
a) i uttr. sådana som förpassa ngn till andra världen, göra av med ngn. Hagberg Shaksp. 2: 263 (1847). I ärlig / duell till döden honom jag förpassat. Hagberg Echegaray 157 (1902).
b) (numera föga br.) utan lokalt adverbial: ”avfärda”, ”expediera”; göra slut på. Vi gaf .. (skälmarna) en salva och dermed voro de förpassade. Dahlberg Lefn. 19 (c. 1755; uppl. 1911). De stadigare (mat-)rätterna voro redan förpassade. Carlén Ensl. 2: 157 (1846). Topelius’ hundraårsm. 170 (1918).
-INLAGA~020. skrivelse vari förpassning begäres. SFS 1825, s. 323. Därs. 1920, s. 661 (i fråga om försändning av sprit). —
-TAGARE. SFS 1897, nr 48, s. 4.
Spalt F 3060 band 9, 1927