Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2) -SIKT3~2, sbst.1, r. l. m. [jfr d. forsigte, sbst.] tekn. apparat för en första förberedande siktning (av mjöl o. d.). SDS 1895, nr 489, s. 4. PT 1912, nr 214 B, s. 2. —
(I 2) -SIKT, sbst.2, r. l. f. [efter mnt. o. t. vorsicht] (†)
1) förutseende; omtänksamhet; försorg. GR 21: 221 (1550). Messenius Christm. 242 (c. 1616). Kongl. Maj:t lärer .. den nådige försickt draga, at (osv.). Stiernman Riksd. Bih. 412 (1664). Att med ert råd, er drift, er uppsigt och försigt, framskynda i ljuset tankar, som (osv.). Thorild (1794) hos Ljunggren SVH 2: 173.
2) försiktighet. Din försigt man hos oss som fruktan skulle klandra. JGOxenstierna 5: 126 (c. 1817). —
(jfr II A) -SIKT, sbst.3, f. [jfr FÖRSE I 5 samt t. zuversicht] (†) förtröstan, tillit, tillförsikt. GR 20: 143 (1549). (Beten Eder så) som vår nådige försicht till edher är. Därs. 24: 86 (1553). jfr TILL-FÖRSIKT.
Spalt F 3137 band 9, 1927